- Project Runeberg -  Kunskapslära /
294

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

medvetandets synpunkt kan kunskapen alltså sägas vara giltig och
sann i samma mån den är normaliserad, och criterium veri
kommer då att utgöras af den i motsvarande grad genomförda
norma-liteten.

Om »normalsensorium»; Laas, Id. u. Pos., Th 3, 8. 26, Leclair,
Beiträge, S. 24. Sigwart, Logik, Bd 1, 8. 402, uppställer såsom en
[ideal]förutsättning tör varseblifningsomdömenas allmängiltighet »die absolut
gleiche Organisation und Empfindungsthätigkeit aller». Riehl, Kritic,
II: Tli. 1, S. 223. Om »normalmedvetande» öfverhufvud se Windelband,
Präludien, S. 265 ff, 298 ff. -

Vi kunna kalla den i vidsträckt mening verifierade och till
afgjordhet bragta kunskapen vetande, och den visshet, som är
förbunden med vetandet, blir den för oss högsta möjliga teoretiska
visshetsformen.

Den vetenskapliga vissheten är en funktion af kunskapen, en
eminent subjektiv parallelföreteelse till denna. All aktuell kunskap
manifesterar sig i ett slags dubbelmedvetande, i det kunskapen
förutom själfva det intellektuella kunskapsinnehållet inbegriper
ett mer eller mindre resolut bimedvetande (antagande), att den
värkligen innehåller en objektivt giltig, resp. sann uppfattning. Och
just detta i utpräglad grad subjektiva medvetande, som utgöres
af en ofta starkt känslobestämd "öfvertygelse" om en ponerad
kunskaps giltighet, konstituerar vissheten. Denna kan följaktligen
sägas innebära ett antagande om ett antagande. Vissheten
innehåller då obestridligen ett teoretiskt element, men är näppeligen
något exklusivt teoretiskt fenomen, utan ett fullare helt, ett
kompli-ceradt psykiskt tillstånd, som, i fråga om den teoretiska vissheten,
väsentligen är att uppfatta som en intellektuell känsla. Därför
karaktäriseras vissheten måhända bäst genom det innehållsfulla
uttrycket öfvertygelse-, visshet innebär en öfvertygelse om någon min
uppfattnings sanning — den är liksom samtycket till, att min
uppfattning värkligen är sann. Visshet är, med ett ord,
"försanthål-lande" \ Häraf blir alltså klart, att kunskapen är det primära och
vissheten den beroende variabeln. Men då vissheten å andra sidan
är en mer eller mindre starkt känslobetonad effekt, ja affekt, är det
ingenting som garanterar, att den kommer att stå i ett förhållande
af proportionell afpassning till det rena objektivitetsmomentet i
kunskapen, utan den kan fastmer öfverskjuta detta i en grad, som
ingen förutberäkning kan fastställa, utan endast personligen erfaras.
Därför är det väl sant, att där en kunskaplig uppfattning existe-

1 Och "das Fürwalirhalten ist eine Begebenheit in unserem Verstände". Kant
K. d. v. V., S. 557.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free