- Project Runeberg -  Kunskapslära /
295

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

295

rar finnes ock någon grad af visshet, men där stor visshet råder
existerar icke nödvändigt en motsvarande uppfattningens giltighet.
Vissheten garanterar med andra ord icke kunskapens sanning, under
det kunskapen är en med något mått af visshet förbunden funktion.

Att det finnes grader af visshet är ett faktum. Den visshet,
som åtföljer vetandet, behöfver däremot icke vara den mest
intensiva — den religiösa trosvissheten kan säkerligen vara vida starkare —,
men den är likväl den högsta i den meningen, att den är den mest
teoretiskt-rationella vissheten. Den bildar känslouttrycket för det
metodiska förfaringssätt, hvarigenom vetandet kommer till stånd,
och vi besitta ingen högre form af objektiv uppfattning än just
vetandet. Där vissheten existerar såsom ett vetandet beledsagande
tillstånd har den alltså sin eminent rationella grund. Där den
lefver oberoende af en motsvarande teoretisk grundläggning blir
den ett blott och bart psykiskt faktum, hvilket naturligtvis har sin
tillräckliga grund, äfven det, men icke den intellektuella
motivation, som förlänar den objektivt värde. Trots detta förhållande
— som väl får anses oanfäktbart —, att vissheten i och för sig
icke utgör något sanningskriterium, uppträder den dock stundom med
anspråk på en objektiv giltighet, som t. o. m. vill vara af högre
dignitet än den vetenskapligt grundade. En sådan visshetsform är,
som antydt, den (i viss mening öfverteoretiska) religiösa trosvissheten.

Om vissheten: Windelband, Gewissh. d. Erk., S. 7 ff. W. skiljer (S. 68
ff) mellan omedelcar och medelbar logisk evidens och visshet. Tankelagarna
äga omedelbar evidens, »[eine] in sich selbst ruhende Gewissheit». »Diejenige
Gewissheit dagegen, welche dem logisch bearbeiteten Vorstellungslaufe
gebührt, ist eben deshalb nur eine mittelbare, abgeleitete: es ist die
Gewissheit des Beweises» (ibid. 70). Denna lära kritiseras af Grung, Probl.
d. Gewissh., S. 155 ff, hvilken i st. skiljer mellan opröfvad och
pröfvad visshet. »Die Prüfung aber kann einen doppelten Charader, einen
besonders theorethischen und einen besonders praktischen haben, und danach
theilen wir die geprüfte Gewissheit wieder in eine reflectirte oder
wissenschaftliche und eine persönliche ein» (ibid. 158), ett säkerligen fruktbart
uppslag. Wundt, Logik, I, S. 422 ff. Rickert, Gegenstand, S. 111 ff.
Wikner, Lärob. i anthropologien, s. 77: Om den obetingade vissheten.—

Vetandet och dess visshet utgöra emellertid icke den enda formen
af objektiv uppfattning. Det brukar angifvas tre andra manifestationer af
objektivt förnimmande: sannolikhetsuppfattningen, meningen och tron.

Sannolikhetsuppfattningen, hvilken måste anses stå vetandet närmast,
är den vetenskapligt eller metodiskt grundade, men icke till full afgjordhet
bragta uppfattningen. Den återför sig alltså till vissa teoretiska intyg
och grunder, hvilka öfvervägande, men icke afgörande tala för ett visst
antagandes riktighet. Sannolikheten spelar, såsom ögonskeuligt är, en den
mest omfattande rol i vårt lif. Det är i själfva värket jämförelsevis sällan,
som vår uppfattning utbildas till värkligt vetande med den ty åtföljande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free