Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIV. Om de kunskapsteoretiska kategoriernas innehåll och objektiva giltighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
hufvud möjliggöres (jfr s. 154). Särskildt är därtill att framhålla att
all intellektuell värksamhet, som afser kunskap om värkligheten,
måste försiggå på grundvalen af ett visst sammanhang, nämligen dels
det, som erfarenheten företer inom sin egen sfär, dels det, som den
omedelbart gifna realiteten äger med den transscendenta värkligheten.
Omedelbar kunskap vinna vi dock endast om erfarenhetens föremål,
men här innebär kunskap (partiell) identitet. Enär vi däremot icke
kunna nå den transscendenta värkligheten annat än på förmedladt
sätt och med tillhjälp af erfarenhetens hänvisningar, gäller det att
här bilda sådana tankebestämningar, hvilkas sammanhang med den
stora premissen erfarenheten blir af den högsta möjliga graden af
nödvändighet och så tillvida logisk giltighet. Men intet sammanhang
är strängare än det mellan tillräcklig grund och följd, hvilket just
utgör det subjektiva tankeuttrycket för värklighetens eget
realsam-manhang. Slutligen är att märka att hela kunskapsvärksamheten
hvilar, förutom på vår erfarenhet och logik i förening, på antydda
objektiva grundförutsättning, att värkligheten utgör ett
sammanhängande helt, som icke strider mot våra tankeprincipers
fordringar, utan fastmer tillåter dessas användning på sig. För
den em pir i sk-transscendenta kunskapen är denna förutsättning
ofarlig, men för det metafysiska vetandet, som skall innehålla
adekvat kunskap om det transcendenta, blir det ett prekärt
förhållande, att tankelagarnas absoluta giltighet aldrig kan definitivt
ådagaläggas. Och lika ogynsamt för metafysiken blir det andra
grundförhållandet att sannolikt inga erfarenhetsbestämningar äro användbara
som transscendenta predikat, på grund hvaraf ett rätt och slätt
substituerande här blir otillåtet. Härom mera i annat
sammanhang. —
Allt vetande framträder emellertid i ett system af objektiva
begrepp. Hvilka dessa äro, därom lemna först de olika
specialvetenskaperna full upplysning. Men liksom mellan dessas mera konkreta
begreppssystem samt den punkt, hvilken betecknar begreppet i dess
rent abstrakta bestämdhet, ligger den begreppsregion, som upptages
af de kunskapsteoretiska kategorierna Och det är just den
kritiska undersökningen af dessa, hvilken nu ligger i den omedelbara
fortsättningen af föregående framställning.
Intet förnimmande kan undgå att operera med de
kunskapsteoretiska kategorierna. Af det förhållandet att de faktiskt
användas följer dock icke med nödvändighet, att de äfven äro
strängt sanna begrepp; frågan därom kräfver därför sin
särskilda kritiska undersökning. Likväl kan deras allra allmännaste
1 Jfr kap. X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
