Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIV. Om de kunskapsteoretiska kategoriernas innehåll och objektiva giltighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
objektivitet, resp. sanningsgiltighet anses vara föregripen och afgjord
redan genom det definitiva fastställandet af de angifna båda
kunskapskällorna samt de motsvarande kriterierna: erfarenhets- och
tankeexaktheten. Då denna erfarenhetsbestämda logicitet måste
blifva den yttersta normen vid pröfvandet af kategorierna och deras
giltighet, kunna de icke erhålla någon högre giltighet än den, som
innehålles i de normerande principerna själfva. En speciell
undersökning af kategorierna är emellertid icke obehöflig. Ty dels
är deras innehåll ännu icke närmare exponeradt och dels kunde
deras kunskapliga giltighet vara olika inom de skilda områden,
där de bringas till användning. Värkligheten själf är visst icke
af alltigenom homogen natur, och då är det äfven a priori
sannolikt, att de grundbegrepp, medels hvilka medvetandet uppfattar
(tänker) värkligheten skola förete olikheter med hänsyn till
objektivitet.
Just åt värkligheten, hvilken utgör det gemensamma objektet
för all vår realkunskap, hafva vi i det följande att först ägna
ytterligare uppmärksamhet (kap. XV). Den omedelbara uppfattningen af
det värkliga sker medels erfarenhetskategorierna; dessa hafva vi alltså
att därnäst beakta (kap. XVI). Och slutligen påkalla de
transscen-denta kategorierna i sin såväl empiriska som filosofiska (metafysiska)
framträdelseform sin särskilda utredning (kap. XVII ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
