- Project Runeberg -  Kunskapslära /
306

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

följd, tillämpad på värkligheten, fordrar. Och huru en gifven
föreställningsordning af rent egen maktfullkomlighet skulle kunna orsaka
en annan, blir omöjligt att inse. En gifven föreställning kan icke
omsätta sig i en annan och senare; den föregående föreställningen
bibehåller sig fastmer stundom under det en ny dyker upp. Icke
häller kan en föreställning framskapa en annan. Så följer väl
för den, som affyrar en kanon, föreställningen om ett skott efter
föreställningen om själfva affyrandet, men icke ur denna senare.
Man kan visserligen icke påstå att all kausalitet är upphäfd inom
det rent psykiska området1, men i stort sedt företer det psykiska
skeendet, betraktadt i och för sig, en brist på inre realsammanhang,
som gör det obegripligt, om det icke får tillordnas en transsubjektiv
process. Utan anknytning till en sådan kommer det, som sagdt,
att framstå som ett inbegrepp af ett motsvarande jags grundlösa
och diskontinuerliga subjektivitetsyttringar2.

c.) För den rena subjektivismen förtunnas och förflyktigas
uppenbarligen den yttre värkligheten till ett blott
föreställningsinbegrepp. Men denna konsekvens kommer i strid med den
oupphäf-bara objektiva realitetsbestämdhet, som utmärker vår yttre värld3.
Dennas objektivitet är visst icke af den blotta skenbarhet och
illusoriskhet, som den måste blifva enligt subjektivismen.

Härvid är först att märka att hvarje gifvet yttre föremål eller
förlopp utmärker sig för en viss individuelt konkret bestämdhet.
Ett dylikt föremål är icke ett föremål öfverhufvud, utan det eller
det bestämda objektet. Just i detta förhållande röjer sig ett
trans-subjektivt komplement till föremålets subjektiva bestämdhet. Ty
jaget i och för sig kan icke vara den exklusiva grunden till
fenomenvärldens i det oändliga gående inre differentiation och
bestämningsrikedom. I egenskap af ett abstrakt jag bildar det nämligen
ett i sig alltigenom homogent kontinuum, hvilket såsom sådant icke

1 Se Vid studiet af Wundts psykologi, s. 313 ff.

2 Se om själslifveta (i och för sig) diskontinuitet äfven Höffding, Filos. Probl., S.
12—15, Wentscher, Über phys. u. psych. Kausalität, S. 58, Hartmann, Kategor., S. 403.

3 Langes ord (Gesch. des Material., Bd 2, S. 542) äro i samband härmed af
intresse. "So weit auch die umgestaltende Wirkung der psychischen Synthesis bis in
unsre elementarsten Vorstellungen von Dingen, von einem Object herabreicht, so
haben wir doch die Ueberzeugung, dass diesen Vorstellungen und der aus ihnen
erwachsenden Welt etwas zu Grunde liegt, das nicht aus uns selbst stammt. Diese
Ueberzeugung stützt sich wesentlich darauf, dass wir zwischen den Dingen nicht nur
einen Zusammenhang entdecken, der ja eben der Plan sein könnte, nach dem wir
sie entworfen haben, sondern auch ein Zusammenwirken, welches unbekümmert um
unser Denken seinen Weg geht, und welches uns selbst ergreift und seinen Gesetzen
unterwirft."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free