- Project Runeberg -  Kunskapslära /
307

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

307

innehåller någon tillräcklig grund till specifikation och olika
deter-mination. Äfven om man medgåfve, att jaget vore produktivt och
själft kunde frambringa ett föreställningsinnehåll, vore det dock
omöjligt att medgifva, att det kunde förvärkliga något annat
innehåll än ett sådant, som svarade mot jagets eget kvalitativa väsen.
Nu är detta i och för sig alltigenom likartadt, därför skulle ock
det producerade innehållet blifva af en motsvarande likartad
bestämdhet — ungefär som en sträng, anslagen på ett och samma
sätt, icke kan ljuda annat än monotont1. Menden gifna
värkligheten differentiation och föremålens individualitet äro faktiska. Denna
omständighet måste då anses hänvisa på en objektiv (transsubjektiv)
värklighet, som innehåller de tillräckliga vilkoren för dessa
de-klaranda. Eller med andra ord: en objektiv differentiations- och
determinationsprincip är af nöden, hvilken grundlägger
fenomenvärldens mångfald och den bestämda ordning, i hvilken tingens
konkreta former, kvaliteter och förändringar framträda. Denna
princip blir just den transsubjektiva värkligheten. Om likväl
någon invände, att jaget själft kunde vara liksom evigt anlagdt
på att i det och det ögonblicket aktualisera just det och det
innehållet med motsvarande kvantitativ och kvalitativ
specialbestämdhet, så vore att replikera, att just denna differentierings- och
indi-vidualiseringsförmåga är något, som behöfver förklaras. Det kan
dock icke antagas, att den ena konkreta föreställningen utvecklar
sig efter den andra rent grundlöst, men någon inre orsak kan icke
spåras, någon yttre finnes icke enligt subjektivismens
grundförutsättning, och att vädja till ett slags evigt Fatum är att låta
tänkandet löpa ut i dunklaste mystik.

Det är icke möjligt att frånkänna något enda yttre ting en
viss transsubjektiv realitetsbestämdhet. Subjektivisten måste dock
taga hänsyn till de öfriga mänskliga subjekt, hvilka samexistera
med honom — vi förutsätta här, att subjektivismen icke gått
öfver (och under) i solipsism. Men huru vet han egentligen att
andra jag än hans eget existera? Närmast väl genom den
omedelbara uppfattningen af andra människor. Det är helt enkelt den
yttre varseblifningen, som förmedlar detta faktum. Och att göra
den transsubjektiva sidan hos detta till föremål för allvarligt
tvifvel, det gör i själfva värket ingen. Men detta antagande af en
mångfald personliga väsen drager med sig nödvändigheten att tillerkänna
en motsvarande objektivitet äfven åt öfriga i erfarenheten gifna
föremål, organiska och oorganiska. Ty det vore uppenbarligen en

1 Jfr den analoga tanken: "auB einer einfachen Substanz liesse sich die
Man-nichfaltigkeit der empirischen Welt niemals verständlich machen." Killpe, Einl., S. 121.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free