- Project Runeberg -  Kunskapslära /
314

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

Bnt when I analyse the belief, all I find in it is, that were these events
to take place, the Permanent Possibility of Sensation which I cail Calcutta
would still remain».1 Spencer, Principles of Psychology, Vol. 2, Part VII.
Höffding, Psykologi, S. 231 ff. Kroman, Vor Naturerkjendelse, S. 223
ff, 475. —

Den rena subjektivismen är en bland den filosofiska
idealismens former. Fortgå vi nu till den idealism, hvars
kunskapsteoretiska kännemärke är att den icke antager någon reell
växelbestämdhet (växelvärkan) mellan de andliga väsen, hvilka enligt densamma
utgöra värkligheten grundkomponenter, kunna vi beteckna den med
uttrycket immanensteori. Äfven den rena subjektivismen kan sägas
utgöra en immanensteori, men den är visst icke den enda, ty
jämväl Leibniz’, Fichtes och Bostköms idealistiska system äro
bestämbara som dylika teorier. Och dessa äro i själfva värket vida
förnämligare än den nyligen kriticerade subjektivismen, ty de äro
historiskt gifna åsigter, utvecklade af tänkare, som äro bland
filosofiens yppersta, under det den rena subjektivismen, som anfördt,
snarast är att betrakta som en fiktion, hvilken näppeligen äger
någon målsman, som är villig att på allvar försvara den.

Enligt Leibniz existerar visserligen en mångfald af andliga
väsen, de s. k. monaderna, men tillvaron och aktualiteten af den
enskilda monadens föreställningsinnehåll äro icke betingade af en
reell invärkan från den öfriga värkligheten, d. v. s. de öfriga
monaderna. Föreställningsinnehållet, hvilket ju är faktiskt och
oförnekligt, utvecklas så att säga ur monadens eget djup, som
innehåller en fond af virtuella förnimmelser. Nu består i denna punkt
den olikheten mellan den rena subjektivismen och den leibniz’ska
monadologien, att monaderna icke äro ursprungligen innehållslösa
och tomma principer, utan fastmer subjekt, hvilka äro fylda af ett
rikt och utvecklingsbart innehåll. Denna monadteori är obestridligen
en genialisk, men alltför fantastisk konception. Det hade varit
originelt nog att endast framställa åsigten att värkligheten i grunden
utgöres af ett system af andliga enkelväsen — i och med hvilken
tanke Leibniz blef den mera fullgångna idealismens (eller
spiritua-lismens) grundläggare —, men han gick i sin metafysik ännu mera
radikalt till väga i sin upp- och nedvändning af det sedvanliga
uppfattningssättets antaganden och påstod, att den sanna värkligheten
är icke blott okroppslig, utan äfven höjd öfver den reella
växelvärkans sammanhang. Monaderna stå, som sagdt, icke i
växelvärknings-förhållande till hvarandra, utan deras ’lefvande kraft’ värkar rent

1 Jfr Leclairs 8. 177, 180 anf. åsigt: "Der Mailänder Dom ist eine
Wahrnehmbarkeit". Till kritiken af Mills ofvan berörda possibilitetslära: Riehl, Kritic., II: i,

s. 20, Kroman, Naturerkjend., s. 228, Volkelt, Erf. u. Denk., s. 112.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free