- Project Runeberg -  Kunskapslära /
317

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

icke bestämmas som en inom sig sluten och isolerad enhet, utan
kan fullväl tänkas ingå i ett relationssystem \ Anledningen till
att man måste vara angelägen att bevara den reella
växelbestämdhetens kategori är icke blott, att först denna räddar från
so-lipsism, utan ock, att endast den erbjuder en acceptabel härledning
af den gifna värkligheten företeelser. Få dessa icke uppfattas som
lagbundna funktioner af en transsubjektiv realordning, kan ingen
den reella kontinuitetens världsförklaring möjliggöras. För öfrigt
vädjar äfven Leibniz till sist till en transsubjektiv ordning, och
hans teori kan anses vederlägga sig själf genom det egendomliga
metafysiska bihang till hans egentliga monadsystem, som kallas
"harmonia præstabilita"2. Denna i sin tur skall hänvisa på ett
gudomligt ursprung. Gud blir då den yttersta objektiva realitet, som
erfordras för förklaringen af innehållets i monaden existens och
evolution samt särskildt den likhet och öfverensstämmelse, som utmärka
olika monaders uppfattning. I och med att Leibniz appellerar
till denna gudomliga princip antager han en transsubjektiv
värklighet. Huruvida den senare är en gud eller en rätt och slätt
realordning, som för de förnimmande subjekten utgör en
gemensam objektivitet, är emellertid en fråga, som här är af föga vigt.
Hufvudsaken är att en transsubjektiv realitet förutsättes, af
hvilken fenonemvärlden och skeendet inom denna kunna betraktas
som lagbundna funktioner. För detta ändamål är en realitetsordning
af det antydda opersonliga slaget tillfyllesgörande. Att utsmycka den
med gudomliga attribut blir så mycket obehöfligare, som det här
icke är fråga om något religiöst förhållande, utan endast om ett
lagbundet funktionssammanhang mellan de mänskliga medvetandenas
innehåll och den transsubjektiva ordning, som måste antagas
betinga detta och dess förändringar.

Det kunde här vara på sin plats att upptaga en annan
leib-niz’sk tanke, som i det föregående berörts, till närmare
undersökning och fråga, om det ligger en psykologiskt hållbar mening i
antagandet, att monaden äger ett ursprungligt "virtuelt"
föreställningsinnehåll. Men vi inskränka oss till anmärkningen, att det icke
finnes några andra föreställningar än det aktuella medvetandets
eller rätt och slätt medvetandets. Virtuella föreställningar skulle
tydligen vara omedvetna förnimmelser; dylika innebära dock en

1 Mera härom i kap. XVII.

2 I Lotzes Metaphysik, S. 125 ff., förekomma nägra intressanta anmärkningar
härom. Jfr förevar, arb. s. 249.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free