- Project Runeberg -  Kunskapslära /
333

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

innehåller flere olika moment. Transsubjektivitetsantagandet
innebär emellertid en transscendenstanke. Så mycket möjligare måste
det bli för den radikala skepticismen att rikta sina mer eller
mindre grundade tvifvelinkast mot densamma.. Intet bland dessa
kan vara mera djupgående än misstanken, " ob nicht schliesslich alles
ganz anders sein könne, als wir es nothwendig denken müssen" (s.
30). Alldeles omotiverad är icke denna tanke, så mycket mindre, som
sanningen af den mänskliga kunskapens objektiva
grundförutsättning att värkligheten utgör ett inom sig sammanhängande helt
aldrig kan på allra strängaste sättet uppvisas. Tänkandet har
visserligen sina bestämda motiv, som tvinga det till denna
förutsättning. Det afgörande bland dessa är, att all mera genomförd
kunskap faktiskt består i ett inordnande af kunskapsföremålen
i ett förutsatt realsammanhang, utan hvilket kunskapen själf skulle
förlora all realitetsbestämdhet. Men detta sammanhang kan
kunskapsförmågan lika litet själf skapa som den förmår uppvisa, att
realiteten är af den fullständiga bestämdhet, den identitet och den
höjdhet öfver allt hvad motsägelser heter, som våra tankelagar
kategoriskt fordra. Det är äfven sant, att intet hindrar antagandet
af en dylik värklighetens samstämmnghet med vårt tänkande och
att denna korrespondenstanke till en viss grad kan verifieras, men
skepticismens invändning, att det kunde bestå ett irrationelt
förhållande 1 mellan den transscendenta värkligheten och vår
kunskaps-värksamhet (i enlighet med frågan däruppe, "ob nicht schliesslich
alles ganz anders sein könne als wir es nothwendig denken müssen")
är äfven den beaktansvärd. Det tvingar oss att erkänna att det i
all transscendent kunskap finnes ett element af problematiskhet, som
intet rent teoretiskt åtgörande förmår utmönstra, utan kan
öfvervinnas endast genom en viljeakt: beslutet att förhålla sig till den
teoretiskt problematiska värkligheten som om denna vore
otvifvelaktigt sant uppfattad 2.

I samband härmed inses ock tydligare än förut att vår
kunskap icke kan ernå någon högre objektivitet och
sanningsgiltighet — ingen mera definitiv sanktion — än den, som det
mänskliga tänkandet själft förlänar den. Då detta brukat alla sina re-

1 Det irrationella momentet i den mänskliga kunskapen behandlas af Höffäing,
Filos. Probl., S. 38 ff.

2 Jfr s. 268. "Dass alle theoretische Gewissheit, yttrar Killpe, Einl., S. 209, im
letzten Grunde nicht unbezweilfelbar ist und dass daher der eigentliche Schwerpunkt
aller unserer Ueberzeugungen in der Sphäre des Wollens und Handelns zu suchen
ist, diese Einsicht lässt sich durch eine skeptische Betrachtung yerhältnissmässig
einfacher Form darthun".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free