Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
nämna denna realförutsättning? Föreställningen kan dock icke
uppkomma ur det rena intet. E.j häller kan den framskapas af den
transsubjektiva värkligheten — denna kan föranleda den, men icke
rent af ’producera den och än mindre öfverflytta den inom ett
indi-viduelt jags sfär. Ej häller kan en föreställning frambringas af en
annan; föreställningarna följa visserligen efter hvarandra, men post
hoc är ju något annat än propter hoc. Under sådana
omständigheter återstår endast denna grundtanke: då en föreställning
uppkommer, förvärkligas den som en funktion hos ett förut existerande
subjekt, hvilket i och med den så "gifna" föreställningen blir ett
konkret bestämdt medvetande, nämligen det i det motsvarande
ögonblicket omedelbart framträdande medvetandet. Men detta förut
existerande, då abstrakta subjekt bildar uppenbarligen en
transscendent realitet. Ty låt vara, att det framträder och röjer sig
i det omedelbart gifna konkreta medvetande det blir; så länge
det icke manifesterar sig i detta senare, är det ej gifvet i någon
erfarenhet och för såvidt måste det betraktas som transscendent.
Det är icke häller afgjordt, att själfva subjektet upphör med den
aktualiserade föreställningens försvinnande, utan det är fastmer
mycket möjligt, att det i förhållande till denna har postexistens
liksom det, som sagdt, har preexistens. Det transscendenta hos
själslifvet reducerar sig alltså ur förevarande synpunkt till det
rena, öfverempiriska jag, hvilket på grund af en viss konstans
och permanens, som måste förutsättas hos det, får en
exten-sitet i tiden, som det omedelbart gifna konkreta medvetandet med
sin växling och diskontinuitet icke besitter. Det öfverempiriska
subjektet skjuter utöfver detta medvetande ungefär som en genom
en punkt dragen linie skjuter utöfver denna. Det rena jaget eller
den transscendentala apperceptionen blir en oundgänglig
realförutsättning, men den blir äfven en transscendent realitet, emedan den
icke är identisk med det omedelbart gifna medvetande, som det rena
jaget konstituerar i samma ögonblick det blir subjekt för bestämda
föreställningar.
Vidare: föreställningarna förändras. Antag att man betraktar
en böljande vattenyta. Den mycket komplexa uppfattningen af
vattnets rörelser förändras då från ögonblick till ögonblick. Skulle
nu denna föreställningsförändring värkügen intet annat vara än en
ren föreställningsi>ærKrøg,; såsom den blir, om man icke antager ett
åtminstone relativt konstant subjekt, hvilket äger de växlande
föreställningarna såsom sina funktionella bestämningar? Vi måste
förutsätta, att förändringen innehåller äfven en öfver växlingen
höjd sida, ty annars kan man icke inse, att den alls kan uppfattas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
