349 (Kunskapslära)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

till det tänkande medvetandets bemödanden att koncipiera såväl
den gifna värkligheten som den transscendenta (i dess objektiva
och subjektiva membrum) för att omsätta alla dessa relationsled
i ett system af i en eller annan mening kunskapligt giltiga, men
hälst adekvat sanna förnimmelser. Utgör alltså medvetandets
re-ceptivitetsförhållande till värkligheten ett vilkor för kunskapen,
bildar dock själfva den färdiga kunskapen en medvetandets egen
skapelse. Den blir nämligen ytterst ett resultat af en
bearbetning af ett gifvet erfarenhetsmaterial — "eine logische
Verwertung der Thatsachen". "Das Erkennen ist kein unselbständiges
Abbilden, sondern ein eigenthümliches Gestalten, zugleich aber auch
kein freies Schaffen oder willkürliches Erzeugen, sondern bleibt an
einen gegebenen Stoff, an vorgefundene Gegenstände gebunden. Das
Product seiner Thätigkeit ist Wissen, ist Wissenschaft, ein
widerspruchloses System von Aussagen über Wahrgenommenes und
Gedachtes". I dessa Külpes ord1 kunna vi till fullo instämma.

Föregående framställning har ej kunnat undgå att energiskt
häfda tillvaron af en transscendent värklighet. Nu finnes det
emellertid en modern kunskapsteoretisk riktning, som lika energiskt gör
gällande, att det mänskliga förnimmandet aldrig förmår att nå ut
till en dylik transscendent realitet, utan "immer wieder und
überall" är bundet inom sin egen subjektivitets föreställnings- och
tankesfär. Här möter således en i viss mening ny form af
immanensteori, hvilken icke bör förbigås, ehuru vi icke kunna ingå i
någon detaljerad framställning och kritik af densamma.

Åsigten tillhör visserligen icke uteslutande den riktning inom
den samtida tyska filosofien, hvilken betecknas som "die immanente
Philosophie"2, men kan anses hafva sitt hufvudstöd i denna.
Såsom representanter för densamma äro alltså att i främsta rummet
nämna Schuppe, v. Leclaie, Rehmke och Schubert-Soldekn 3.

Grundtanken: att den mänskliga kunskapsförmågan aldrig
lyckas öfverskrida medvetandets föreställnings-, resp. tankesfär, ett
förhållande, för hvilket uttrycket "Bewusstseinsimmanenz" ofta
användes, är dock ingen fullständig nyhet, som för första gången
tänkts af denna kunskapsteoretiska immanensteoris målsmän, utan

1 Eiül., S. 224.

2 S. 35, 62.

3 Närmare om dessa i TJeberuieg-IIeinzes s. 5 anf. arbete, S. 239 ff.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/kunskap/0365.html

		Kunskapslära / 349 (1905) Author: Allen Vannérus Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|