- Project Runeberg -  Kunskapslära /
350

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

har en ganska lång och invecklad förhistoria, hvars konturer
Schubert-Soldern uppdragit i sin afhandling Über Transcendenz des Objects
und Subjects (1882). Särskildt äro namnen Berkeley, Hume och
Kant att beakta, men äfven, ja framför allt Fichtes, som dock
egendomligt nog icke framhålles i Schubert-Solderns historik. Redan
Berkeley formulerade satsen att tingens esse är deras percipi, ehuru
det icke är lätt att bestämdt afgöra, hvad Berkeley egentligen
förstod med "ting", — endast de gifna yttre tingen eller allt som
öfverhufvud kan kallas föremål? I hvilket fall som hälst utförde
Berkeley icke sin grundtanke till ren immanensfilosofi, utan till en
visserligen originell, men icke särdeles välgrundad metafysisk
spiri-tualism1. Hume gick i själfva värket vida radikalare fram, sökande
att upplösa fundamentala begrepp sådana som kausalitet och
substans i ett inbegrepp af endast associativt förbundna föreställningar.
Allt hvad värklighet heter reducerades till en totalitet och ett
sammanhang af "impressions and ideas", som äfven omfattade
motsatsen mellan gifvet objekt och substanslöst subjekt, — det är just
den berömda Hume’ska empirismen och "positivismen". Kant
reagerade skarpt mot denna ståndpunkt i sin Kritik der reinen
Vernunft*, men förberedde genom sin lära om all egentlig teoretisk
kunskaps begränsning till den värkliga och möjliga erfarenhetens
område i hög grad immanenstankens konsekventa utbildning. Han
hade dock sitt (halft eller helt) transscendenta gränsbegrepp "das
Ding an sich". Men redan Fichte sökte aflägsna detta och
genomförde immanensuppfattningen så radikalt, att den moderna teorien
därom hvad själfva principen beträffar näppeligen kunnat föra den
vidare. "Alles was ist, ist nur insofei’n, als es im Ich gesetzt ist,
und ausser dem Ich ist nichts"3, ett uppfattningssätt, som vi i det
föregående måst kriticera.

Innan vi öfvergå till Schuppe bör ock den bekante tyske
positivisten Laas’ åsigt noteras. Han står i denna punkt
imma-nensfilosofien nära, ehuru det är mera af objektivism och realism i
Laas’ tänkande än i Schuppes och hans filosofiska själafränders.
För Laas blir den oupphäfbara korrelativiteten mellan förnimmande

1 Jfr Liebmanns analys och kritik i Anal. d. Wirkl., S. 19 ff,

2 hvars sammanhang med Hume dock tydligast framgår af förordet till Kants
Prolegomena zu einer jeden künftigen Metaphysik (1783).

3 Grundlage der ges. Wissenschaftslehre, S. 99 (Sämmtl. Werke, I). Mot
Fichte polemiserar dock Schubert-Soldern (Über Transcendenz, S. 77, 79) och gör mot
honom den karaktäristiska invändningen att han icke fattat "das Unendliche als rein
Negatives". S.-S:s egen åsigt karaktäriseras bäst genom tvänne ord: "Bewusstaeins
inhalt" och "Bewusstseinsbezichungen".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free