- Project Runeberg -  Kunskapslära /
356

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

Nu invändes måhända, att en transsubjektiv, af medvetandet
tilläfventyrs alldeles oberoende realitet dock till sist icke blir ett
hållbart och legitimt kunskapsbegrepp, emedan detta "An sich"
just såsom tänkt icke är något "An sich", utan ett "Für uns" samt
därtill obestämbart i sin rena själfexistens och så att säga
objektiva autonomi.

Härvid är att märka, att ett "An sich" alldeles icke behöfver
betyda genomgående relationslöshet, utan i främsta rummet är
liktydigt med egenbestämdhet. Huruvida en dylik
egenbestämd-hetens realitet förnimmes eller ej är för denna lika betydelselöst,
som det är likgiltigt för månen om ett barn pekar på den eller
icke. Däremot är det af största betydelse för det förnimmande
subjektet att det i sin relation till det själfbestämda föremålet
mäktar ideelt rekonstruera det, ty om så kan ske förvärkligas
sanningsidén i mer eller mindre omfattande grad. Hvad för öfrigt
den objektiva (transsubjektiva) egenbestämdheten beträffar, så är
denna naturligtvis närmast en tanke, som leder öfver till tanken
om realiteten såsom den grundförutsättning, det prius och det hela,
som utgör vår kunskaps själfva objekt. Utan en realitet att, om
möjligt, vinna kunskap om, blir hela vår kunskapsvärksamhet en
fullständig skenprocedur. Gifvetvis kan dock den transscendenta
värkligheten icke omedelbart fattas. Men detta hindrar icke att
den i sig kan vara så, som den är för oss, förutsatt nämligen att vi
fatta den på ett adekvat sätt. Den här sig yppande cirkeln är
alldeles ofarlig. Man sluter från en tanke till en realitet, och den
senare vinner sin kunskapliga bestämdhet eller blir aktuell för ett
medvetande genom den förra. "Das An sich" och "das Für uns"
— det sista här liktydigt med det adekvata kunskapsinnehållet — bli
då korrelata led, hvarvid tankeinnehållet utgör liksom den nya
upplaga, hvari kunskapsföremålet presenterar sig. Denna rekonstruktion
måste dock tänkandet själft ombesörja, ty att, hur och hvad den
transscendenta värkligheten är får det icke veta genom denna själf, utan
genom det korrelativa medvetandets sanningstankar. Dock är äfven
en "oförnummen realitet" ingen sådan orimlighet eller skentanke,
som man ej sällan påstått. En oförnummen värklighet är såsom
oförnummen naturligtvis icke en medveten aktualitet, men väl en
realitet, nämligen en från alla medvetenhetsförbindelser löst och
för såvidt oförnummen värklighet. I sig är denna dock icke ett
intet, utan värkligheten i sin rena objektivitet, sitt från hvarje
rekonstruktion i ett medvetande befriade "An sich", det liksom
fortexisterande ledet i den upphäfda korrelationen medvetandet contra
det transsubjektiva. Detta är i grunden icke märkvärdigare än att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free