- Project Runeberg -  Kunskapslära /
362

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

tvänne hufvudområden här låta sig utsöndras: den omedelbart
gifna yttre värkligheten och det omedelbart gifna själslifvet. Dessa
erfarenhetsområden sakna visst icke beröringspunkter, där de
tendera att öfvergå i hvarandra, men i det stora hela äro de
tillräckligt skarpt differentierade för att kunna läggas till grund för
tvänne motsvarande former af erfarenhetskunskap, den yttre och den
inre. Dessa skilja sig dock ej blott med hänsyn till sina föremål,
utan i viss mån äfven med hänsyn till det kunskapsorgan, som
förmedlar dem, ehuru själfva medvetandet naturligtvis utgör en
gemensam faktor. Den yttre erfarenhetens organ är det sinliga,
d. v. s. sinnesförmedlade varseblifvandet, den inres det
introspek-tiva medvetandet eller den omedelbara uppfattningen af
själs-lifvets data. Om nu det gemensamma för allt ursprungligt
erfarande kan anses bestå i ett varseblifvande, hvarvid det
motsvarande erfarenhetsobjektet själft liksom drifver medvetandet till ett
analytiskt omdömesfällande, så är det klart att den yttre
erfarenhetskunskapen kan sägas hänföra sig till de föremål och förlopp,
som tillsammans bilda den rums- och massbestämda sinnevärlden,
under det den inre erfarenheten utgöres af inbegreppet af de data,
som hänföra sig till, ingå i och bero af det förnimmande
medvetandet såsom funktioner af detta. Skilnaden mellan yttre och
inre erfarenhet är alltså skarp nog. Önskar man för öfrigt att
i en enda sats angifva hvad erfarenheten är i såväl sitt odelade
hela som sin härmed angifna speciella utprägling kan man med
Zeller säga: " Unter der Erfahrung verstehen wir die Gesammtheit
der Vorstellungen, welche uns aus der Wahrnehmungen — theils
der Wahrnehmung von Dingen und Vorgängen ausser uns, theils
der Wahrnehmung unserer eigenen Thätigkeiten und Zustände —
entstehen".1

Särskiljer man alltså yttre och inre erfarenhet innebär denna
differens dock icke att erfarenheten ej kan uppfattas äfven som ett
enda odeladt helt. Denna syntetiska synpunkt på saken hafva bland
andra Wundt, 2 Külpe, 3 och Riehl 4 med eftertryck gjort gällande.

1 Vorträge, Samml. 2, S. 502. Jfr ock om erfarenhetabegreppet förf:s. afh.
Om erfarenheten, s. 15 ff.

2 Se t. ex. Grundriss der Psychologie, S. 3: uttrycken yttre och inre erfarenhet
beteckna endast "verschiedene Gesichtspunkte, die wir bei der Auffassung und
wissenschaftlichen Bearbeitung der an sich einheitlichen Erfahrung anwenden". Jfr ock
Wundts Naturwissenschaft und Psychologie, S. 95, System, S. 147, Logik, II: II, S. 291.

3 Einleitung, S. 224, 65.

1 Kritic., II: I, S. 4, 9, 65 ff. Den yttre och inre erfarenheten betecknar enl. R.
olika "riktningar" hos ett och samma hela. Äfven Avenabitjs och Mach kunna nämnas;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free