Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
bara uppfattningen te sig visserligen kvaliteterna, t. ex. ett
föremåls färg, som en af det förnimmande subjektet oberoende egenskap,
men då det icke finnes något annat sätt att lära känna tingens
kvaliteter än att sinligt varseblifva dem och många erfarenheter
gifva vid handen, att de variera med och således bero af det
sen-terande medvetandet och de olika vilkor detta är understäldt, så
häftar redan från begynnelsen en omisskännelig subjektivitet vid
tingens kvalitativa bestämdhet. Den objektiva grundform hos tinget,
hvarmed kvaliteten närmast koexisterar är rummet. Färgen
förekommer alltid utbredd öfver en viss yta, ljudet representerar en
riktning i förhållande till någon ljudkälla, lukt och smak äro
likaledes i regeln på bestämdt sätt lokaliserade egenskaper; kvaliteter
sådana som temperaturbeskaffenhet, hårdhet, mjukhet, glatthet m. fl.,
hvilka vi uppfatta genom känselsinnet, äro äfven så att säga
rum-ligt uppburna. Likväl är tingens rumsbestämdhet af en afgjordt
mera utpräglad objektivitet än deras kvaliteter. Rumsformen hos
ett ting företer i själfva värket något af konstant underlag, som
på samma gång uppbär och inom sin ram sammanfattar kvaliteterna
till ett enhetligt inbegrepp. Kvaliteterna själfva däremot äro af
adjektivisk natur. En kvalitet är aldrig något i och för sig, utan
alltid en egenskap hos det komplicerade hela, som tinget bildar. En
Herbart har visserligen gjort försöket att substantialisera
kvaliteten, men utan framgång. Kännetecknas för öfrigt rummet af en
viss stel och enformig oföränderlighet, så representera kvaliteterna
den rika omväxlingen, skiftningen i oändliga nyanser och grader.
Rummet är egentligen endast kvantitativt föränderligt under det
kvaliteterna variera icke blott kvantitativt, utan ock kvalitativt.
Om den kvalitativa bestämdheten hos tingen: Sigwart, Logik, Bd
2, S. 96 ff., Hartmann, Kategor., S. 1 ff., Lotze, Metaph., S. 45 ff,
"Wtjndt, Logik, I, S. 474.
Hvad som ger kvaliteten dess särmärke är vidare den
kvantitetsbestämdhet, som framträder i dess intensitet eller grad.
Hos kvaliteten är intensiteten en egenskap i den meningen
att hvarje kvalitet, t. ex. himlens blåa färg, är af en viss intensitet.
Kvalitet och intensiv bestämdhet äro därför egentligen, såsom Wundt
framhåller1, tvänne abstraktioner. Det samma gäller
naturligtvis om alla ett tings egenskaper. Hvarje värkligt ting är ett reelt
enhetligt helt, där en mera inträngande uppfattning dock vinnes
först genom en analytisk uppdelning i abstrakta bestämningar.
1 Logik, I, S. 473. Om kvalitativ intensitet se ock Hartmann, Kategor.,
S. 50 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
