- Project Runeberg -  Kunskapslära /
370

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

der Baumvorstellungen durch den Tastsinn, durch welche die Qualitäten
beider Sinne zu Eigenschaften eines und desselben Objects
wurden» (ibid. 120). S. betonar ock »die völlige Unzulässigkeit der Lehre...,
welche die... Vorstellung des Dinges auf blosse Coexistenz sinnlicher
Qualitäten zu reducieren sucht» (ibid. 123). Hartmann, Kategor., S. 496.
Eiehl, Kritic., II: Th. 1, S. 202 ff. Wundt, Logik, I, S. 462 ff.
»Dinge sind — såsom f. ö. redan anförts — von unserm Willen unabhängige
Complexe von Empfindungen, denen räumliche Selbständigkeit und zeitliche
Stetigkeit zukommt» (ibid. 467). Vid fastställandet af tingbegreppet gäller
det emellertid, enl. W., att dessutom beakta den rol »die Einheit der
Apperception» spelar, ibid. 467 ff. Yerworn, Naturw. u. Weltansch.,
S. 29: ett ting »ist nur eine bestimmte Kombination von Empfindungen».

De i det föregående exponerade tingbestämningarna kunna
lämpligen fördelas i tvänne hufvudgrupper: mekaniska (dels
forono-miska, dels dynamiska1) och kvalitativa bestämningar. Vi vilja här
icke undersöka i hvilken mån denna indelning berör sig med den
gamla, som Locke bragte till ett slags afslutning2, i primära och
sekundära kvaliteter. Denna gruppering hade ett annat syfte än
den här gjorda. Den ville nämligen särskilja de bestämningar, som
kunde anses tillkomma tingen i och för sig, från dem, som antogos
tillkomma föremålen blott i förhållande till det förnimmande
subjektet. Den förutsatte i öfverensstämmelse härmed att vissa gifna
egenskaper hos tingen, t. ex. rumsformen, tillhörde dem såsom
väsensbestämningar. Det är den för-kantiska rationalismens
säkerhet i fråga om den absoluta kunskapens möjlighet som går igen i
detta dogmatiska betraktelsesätt. Vår gruppering i mekaniska
och kvalitativa tingegenskaper är värkstäld endast i
öfversigtlig-hetens intresse för att möjliggöra en på samma gång ingående
och relativt fullständig konception af de omedelbart gifna
grundbestämningarna hos tinget. Och vi hafva i samband därmed hänvisat
till naturvetenskapens (fysikens) lära om dessa, då den gifvetvis
lemnar de bästa upplysningarna om saken.

För öfrigt är att framhålla, att den omständigheten, att alla
dessa bestämningar grupperats kring tingets kategori, icke utesluter,
att vissa af dem fastare sammanhänga med andra kategorier och
därför återuppdyka i samband med dessa. Så hafva vi redan
antydt, att tiden egentligen hör hemma inom ett annat
kategoriområde. Ej häller är det omöjligt att de framstälda egenskaperna
äro åtminstone delvis reducibla till hvarandra och att vissa primära
och fundamentala föreställningselement ligga till grund för och gå
igen i de öfriga. Vi vilja egna någon uppmärksamhet åt denna
fråga. —

1 Jfr Den empiriska naturuppfattningen, s. 37.

2 Se Filosofiska konturer, s. 141.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free