- Project Runeberg -  Kunskapslära /
374

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374

Vi kunde härefter till utredning upptaga frågan, i hvilken grad
vår uppfattning af tinget och dess många egenskaper är objektivt
giltig, resp. sann, men dessförinnan bör en för denna frågas
besvarande afgörande analys värkställas, nämligen den, hvilken söker
afgöra hvad som hos tinget är af objektiv och hvad som är af
subjektiv natur och genesis.

Att tinget fattadt i sin helhet utgör ett jämväl af subjektiva
faktorer bestämdt helt blir ett alldeles oundgängligt antagande.
Inom filosofien är denna tanke, som bekant, urgammal.

Men äfven af den empiriska naturvetenskapen uppfattas tinget
icke som en uteslutande objektiv realitet, utan så småningom har
man äfven här drifvits öfver till en viss subjektivitetsuppfattning.

Det är företrädesvis tingens kvalitativa bestämdhet, som därvid
liksom flyttats öfver från objektivitetens till subjektivitetens område
och förlagts inom det senterande subjektets sfär. Denna
subjekti-veringsprocess kan anses hafva sin modärna empiriska
grundläggare i Galilei1. Därefter har tanken om tingkvalitetens subjektivitet
befästats i och med akustikens, optikens och värmelärans reduktion
af dithörande företeelser — ljudet, ljuset o. s. v. — till
rörelsefenomen. Slutligen har den fått sitt på samma gång omfattande och
koncentrerade uttryck i den fysiologiska läran om s. k. specifika
sinnesenergier. Innebörden af denna teori kan ur kunskapsteoretisk
synpunkt formuleras så: alla de bestämningar hos tingen, hvilka icke
utgöras af deras rent mekaniska (foronomiska och dynamiska)
egenskaper — d. v. s. de fundamentalegenskaper och mera sekundära
sådana, med hvilka vi nyligen sysselsatt oss, — äro af subjektiv
natur. De utgöra försåvidt bestämda förnimmelser, med hvilka det
mänskliga sensoriet reagerar mot och liksom besvarar intrycken
från den yttre och mekaniska värld, hvars inflytande det senterande
subjektet enligt denna naturalistiska åskådning ständigt är understäldt.

Teorien om specifika sinnesenergier är först framstäld af
Johannes Müller i hans arbete Zur vergleichenden Physiologie des
Gesichtssinnes (1826). I sin ursprungliga, i vissa afseenden skäligen
obestämda form, är den numera visserligen ej accepterad, men dess
grundtanke kvarstår oförändrad, om ock ej oemotsagd.

En hufvudpunkt i eller rättare en viktig konsekvens af
härmed berörda sinnesfysiologiska grundåskådning är, att vissa
egenskaper hos kropparna, tingkvaliteterna, icke äro objektiva
bestämningar eller egenskaper, som tillkomma kropparna i och för sig, utan
subjektiva data, nämligen förnimmelser, uppkomna genom invärkan

1 Se Hö ff ding s Den nyere Filos. Hist., I, S. 166—167, samt Wundts Einleit.,

S. 280 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free