- Project Runeberg -  Kunskapslära /
375

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375

på och retning af sinnesnärverna och de motsvarande
centralapparaterna i hjärnan. Tingens kvaliteter äro, med ett ord,
sinnesförnimmelser. Ljus, färger, ljud, smak- och luktkvaliteter samt alla
de egenskaper hos kropparna, hvilka uppfattas medels det i flere
specialsinnen uppdelbara allmänna känselsinnet, äro förnimmelser,
som uppstå, då de olika sensibla närverna retas och intrycket
fort-ledes till de motsvarande cerebrala ändapparaterna. Och först här
— i den psykofysiskt bestämda hjärnan — framkallas de särskilda
kvalitetsförnimmelserna genom funktioner af de olika sinnescentra.
De grunder, på hvilka fysiologien stödjer denna teori om de sinligt
förnimbara tingkvaliteternas subjektivitet, äro resumerade i förf:s
förut åberopade afhandling Den empiriska naturuppfattningen, s.
180 ff.

Om tingkvaliteternas subjektivitet enligt fysiologien se ock Lange,
Gesch. des Material., Bd 2, S. 408 ff., Paulsen, Einl., S. 372, Laas, Id.
u. Pos., Th. 3, S. 51, 557 (Om J. Mullers Zur vergleichenden Physiologie
des Gesichtsinnes). Biehl, Kritic., II: Th. 1, S. 51 ff, Einführ., S. 61
ff. Erdmann, Logik, I, S. 81—82. Hartmann, Grundpr. der Erk.-theor.,
S. 24 ff. Liljeqvist, Om specifika sinnesenergier. Ytterligare litt.-bidr. i
min strax ofvan nämda afh.

Frågas måste nu vidare: hvad återstår efter denna
subjek-tivering af vissa bland tingets egenskaper såsom objektiv
värklighet? Svaret är gifvet redan i det föregående. Det är först och
främst de fundamentala egenskaperna rumsbestämdhet, massa och
rörelse, men äfven de mera sekundära bestämningar, som stå i
samband med dessa och återföra sig till dem, t. ex.
ogenomträngligheten och diskretionen l. Ur empirisk synpunkt blir
resultatet således att tinget måste betraktas som en enhet af
objektivitet och subjektivitet. Det kan sägas utgöra en objektivt
betingad subjektivitet lika väl som en subjektivt betingad
objektivitet. Hvad som föranleder den empiriska naturvetenskapen att
fasthålla särskildt rummet såsom objektiv form är den afgörande
rol rörelsen spelar vid den empiriska förklaringen af den yttre
världens företeelser. Men rörelse är ej föreställbar annat än som ett
rums- och tidsbestämdt förlopp. Och den objektiva materien,
hvilken bildar nämda företeelsers oupphäfbara och oförstörbara
substrat, är just "das Bewegliche im Räume". I begreppet materia
kunna de empiriska objektivitetsbestämningarna alltså anses vinna
sin syntetiska enhet.

1 S. 371 ff. Jfr ock Den empiriska naturuppfattningen, s. 182—184. (Å s. 183
ibid., rad 5 nedifrån, har ordet massa bortfallit och oriktigt insatts i rad 7 uppifrån å
följande sida). Dessutom: Hartmann, Grundprobl. d. Erk.- theor., S. 23, 35 samt
Wundt, System, S. 143, 132 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free