- Project Runeberg -  Kunskapslära /
377

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

Jfr förf:s Filosofiska konturer, s. 143 ff. Om den gifna
värklighetens (tingvärldens) subjektivitet därtill: Lange, Gesch. des Material.,
Bd 2, S. 5 ff., 408, 539, Paulsen, Einl., S. 370 ff., Laas, Id. u. Pos.,
Th. 3, S. 8 ff, där särsk. varseblifvandets relativitet utförligt behandlas.
Jfr ock ibid. S. 50 ff, 76 ff. Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 20 ff, 36 ff.
Ged. u. Thats., I, S. 35 ff, II, S. 97 ff, Schuppe, Gründl-., S. 11 ff.
Schubert-Soldern, Gründl., S. 23 ff. Riehl, Einfuhr., S. 54 ff. Wundt,
System, S. 138 ff, Einleit., S. 275 ff, 280 ff, 285 ff. Hartmann,
Grund-probl. d. Erk.-theor. Boström, Eöreläsn. i religionsfilosofi, s. 24 ff.
Norström, Hvad är sanning?, s. 16—19.

Likväl kan tingvärlden, som antydt, icke i alla afseenden
betraktas som en rent subjektiv värklighet. Försöker man
genomföra teorien om den gifna yttre världens subjektivitet så långt, att
den rent af får gå öfver i exklusiv subjektivism, så strandar detta
företag till sist på en oöfvervinnelig svårighet, som framträder då
man anlägger en genetisk synpunkt på saken. Medvetenhetsinnehållet
kan omöjligen härledas och förklaras uteslutande ur medvetandet
eller, mera omfattande, jaget. Men under sådana förhållanden måste
den yttre värkligheten från filosofisk, lika väl som från empirisk
ståndpunkt, antagas vara en objektivt beroende subjektivitet, ehuru
gränsen mellan objektivitet och subjektivitet icke går fram utefter
alldeles samma linie om den ses från båda dessa ståndpunkter.
Denna förskjutning och divergens beror ytterst på att den empiriska
uppfattningen utgår från en afgjordt objektiv grundåskådning,
betraktande tinget i främsta rummet såsom en af medvetandet oberoende
och själfbestående realitet — ett slags omedelbart ting i sig —
och att den modifierar denna uppfattning endast i den mån
speciella empiriska förhållanden tvinga till en modifikation i subjektiv
riktning. Filosofien däremot för redan från begynnelsen en stark
subjektivism i skölden. Den kan icke undgå att urgera det
subjektiva medvetandets betydelse, då detta i själfva värket dominerar lika
långt, som kunskapen öfverhufvud sträcker sig. Om något är visst
för filosofien är det alltså, att världen närmast är ett slags det
subjektiva varseblifningsinnehållets projektion mot en dunkel
objektivitets bakgrund. Uppgiften blir därför här snarare att angifva
hvad som är objektivt i fenomenet, än hvad som är af subjektivt
ursprung.

Detta objektiva hafva vi följaktligen att närmare uppmärksamma.

Med hänsyn till sin rumsbestämdhet framträda tingen i
oändligt många och variabla specialformer. Själfva rumligheten, d. v. s.
denna icke närmare beskrifliga utsträckning i de tre dimensionerna
bredd, höjd och djup, bildar dock ett konstant element i alla
speciella rum och ting. Nu är det intet som hindrar antagandet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free