- Project Runeberg -  Kunskapslära /
380

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

potentielt innehåll, en evolution, hvars oändligt komplicerade
yttringar just sammanfalla med de upplefvelser, som bilda jagens
simultana och successiva tillstånd. Denna ytterst djärfva hypotes
lider dock af vissa ohjälpligt sjuka punkter1. Men under sådana
förhållanden återstår ingen annan utväg än att appellera till ett
objektivt komplement till den faktiskt gifna subjektiviteten och fatta
den tingens konkreta rumsbestämdhet, hvarom nu är fråga — och
som enligt det föregående innehåller de fyra ingredienserna: abstrakt
rumlighet, figurabilitet, temporalitet och variabilitet2 — såsom
en produkt af subjektiva och transsubjektiva faktorer. Förhållandet
mellan dessa gestaltar sig då så, att subjektet liksom bidrager med
den allmänna subjektivitet, hvilken består i att öfverhufvud ett
rumsförhållande förnimmes eller kommer till aktualitet inom det
värklighetsområde, som medvetandets värld bildar. Det är alltså
den allmänna medvetenhetsbestämdheten, hvilken härrör från
subjektet. Från objektiviteten däremot stamma de supplerande
förhållanden, som röja sig i att tingföreställningen är aktuell i en viss
tidpunkt, t. ex. just nu, vidare i att den framträder under konkret
gestalt, exempelvis under formen af en utspänd ballong, slutligen i ett
bestämdt föremåls växlande formförändringar. Alla dessa sidor hos
ett gifvet ting beteckna lika många bidrag från objektivitetens
komplementområde. På spörsmålet om hvad som är subjektivt och
hvad som är objektivt hos en gifven rumlig åskådning måste alltså
i enlighet med det föregående svaras: att i ett visst ögonblick ett
rumligt föremål förnimmes, och att ett sådant ting framträder i
eller under just den rumsform, som det faktiskt företer, detta beror
på en objektiv determination. Att ett visst rumsföremål öfverhufvud
förnimmes och att det förnimmes såsom ett rumsform ägande objekt
har däremot sin grund i subjektet själft; det senare är för såvidt den

1 Jfr s. 314 ff.

2 hvartill kan läggas hvarje särskild rumsföreatällnings lokalisation till en
bestämd ort (plats) i systemet af orter, rumsåskådningens specifikt topologiska moment.
Jfr Helmholtz’ s. 313 eit. arbete, S. 267. Vi fullständiga här citatet. "Es müssen in dem
Eealen irgend welche Verhältnisse oder Complexe von Verhältnissen bestehen, welche
bestimmen an welchem Ort im Räume uns ein Object erscheint. Ich will diese, um
sie kurz zu bezeichnen, topogene Momente nennen. Von ihrer Natur wissen wir
nichts, wir wissen nur, dass das Zustandekommen räumlich verschiedener
Wahrnehmungen eine Verschiedenheit der topogenen Momente voraussetzt. Daneben muss es
im Gebiete des Realen andere Ursachen geben, welche bewirken, dass wir zu
verschiedener Zeit am gleichen Orte verschiedene stoffliche Dinge von verschiedenen
Eigenschaften wahrzunehmen glauben. Ich will mir erlauben diese mit dem Namen der
hylogenen Momente zu bezeichnen".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free