- Project Runeberg -  Kunskapslära /
381

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

381

abstrakta subjektivitetens källa Rumligheten i och för sig är alltså
som ett tyg, som ännu icke fått sin användning. Af detsamma kunna
blifva allehanda välsittande plagg. Men själft mäktar det icke ge sig
sin bestämda form. På motsvarande sätt förhåller det sig med den
abstrakta subjektiva rumligheten. Innan denna blir objektiverad
och får sluta sig omkring all världens ting, hvarvid den modifieras
i den oändliga mångfalden af olika gestaltformer, måste den
omhändertagas af objektivitetens makter och af dessa färdiggöras till de
värkliga tingens drägt2. Frågan om, hur och hvad denna
objektivitet är låta vi emellertid tills vidare stå alldeles obesvarad. Ej
häller torde vi särskildt behöfva utveckla, att rumligheten i och för
sig egentligen är en medvetandets funktion eller, något närmare
angifvet, en funktion af dess "raumsetzender Thätigkeit".

Det är på förhand sannolikt att alla det gifna, konkreta
tingets egenskaper skola förete en dualitet, motsvarande den hos
rumsbestämdheten uppvisade, alltså en motsats mellan ett subjektivt
innehåll och vissa objektiva ingredienser. Ty i och med sanningen, att
medvetandet är en i den bemärkelsen abstrakt princip, att det icke
själft innehåller alla tillräckliga vilkor för sina aktuella
föreställningar, måste dess förnimmelser i allmänhet och varseblifningar
i synnerhet blifva i viss mening heterogena
sàmmansättningspro-dukter af subjektiva och objektiva faktorers samvärkan. Och
medvetandet kan härvid icke bidraga med något annat än sin egen
abstrakta subjektivitet, sin egenskap att låta allt, som aktualiseras
hos och i det, inträda inom och liksom upphöjas i ett slags intelligent
subjektivitetssfär, under det objektiviteten föranleder innehållet och
därtill determinerar det så, som erfarenheten gifver vid handen.

Frågas då hvad som är subjektivt och objektivt i nästa
föreställning, ogenomträngligheten, så erinra vi oss först, att denna
egentligen innehåller vissa rumselement samt ett visst
grundelement af massa. Den rumlighet, som här inspelar, kan godt vara
en subjektiv ingrediens, nej den måste enligt det föregående vara
en sådan, ty den förnimmes omedelbart, och endast innehållet i
subjektiva föreställningsfunktioner kan så uppfattas. Däremot
måste den massans motståndskraft, som förhindrar kropparna att

1 Utförligare i förf:s afh. Oni erfarenheten, s. 86; jfr ock Vid studiet af Wundta
psykologi, s. 92.

2 Märk i samb. härm, den Abistoteliska motsättningen mellan form och materia,
energeia och dynamis. Objektiviteten blir enligt det ofvanstående ’formen’, den abstrakta
subjektiviteten ’materien’. Jfr Stumpf, Psychol. u. Erk.-Theor., S. 45: Historisches über
die Unterscheidung von Materie und Form des Vorstellens, samt Sahlin, Grundform,
i log., I, s. 8, Cohen. Einl., S. 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free