- Project Runeberg -  Kunskapslära /
384

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

jektiva fenomen samt funktioner af en rent ideell världsordning och
lag, så blefve emellertid just denna ordning och lag det eminent
reella i tillvaron. Hvarför kunna vi dock ej med godt samvete
acceptera ett dylikt uppfattningssätt? Jo, bland annat därför, att det noga
taget icke finnes något annat reelt än realiteten i dess helhet, men
den berörda ordningen och lagen äro blotta abstraktioner.
Realiteten behöfver därför icke så mycket dem, som icke mer de
realiteten. Men därmed äro vi återkomna till vår ursprungliga fråga:
hvad är det, som betingar de faktiskt gifna rörelsefenomenen ? Och
vårt hypotetiska svar måste, då subjektivismen ej kan tillfredsställa
oss, blifva, att det är en med medvetandet koexisterande objektiv
realordning, därtill en skeendets ordning, hvilken närhälst en
rörelse varseblifves tvingar medvetandet att reagera med vissa
föreställningsfunktioner, hvilkas åskådliga innehåll ter sig som fenomenet
rörelse. Att svaret måste vara helt abstrakt inses utan vidare.
Att det icke kan alldeles sammanfalla med den empiriska
naturvetenskapens inses ock lätt, om man betänker, att den för all
rörelse konstitutiva rumsföreställningen 1 ej kan tillmätas
transsubjektiv giltighet2.

Vi hafva i det föregående framhållit massan såsom
hufvud-uttrycket för tingens objektiva realitet.

Den markerar naturföreteelsernas oförstörbara substrat, sedt ur
kvantitativ synpunkt. I begreppet massa är en mängd
föreställningselement förbunden till enhet. Såväl omedelbart gifna subjektiva
bestämningar, som objektiva, endast tänkbara, faktorer inspela.
Närmast innebär massa en viss mängd kroppslig realitet, en
realitetskvantitet, som kan uppmätas på flere olika sätt3.

Följande massbestämningar synas oss vara af objektiv
med-bestämdhet. Först själfva kvantiteten massa hos en bestämd kropp.
Hvarför skulle massan hos t. ex. ett stycke järn öfverhufvud
vara af en viss storlek, om järnstycket icke i kraft af själfva sin
objektiva realitet företedde ett bestämdt kvantum då det
underkastas objektiv mätning och återföres till någon såsom måttenhet
antagen storhet? Det omedelbart gifna hos massan är
egentligen dess rumsbestämdhet samt egenskapen att genom sin tyngd och
med tillhjälp af " muskelsinnet" framkalla vissa sensationer. Men
dessa data konstituera intet värkligt massbegrepp. Hvarje massa inne-

1 All rörelse innebar såsom Schubert-Soldern, Gründl., S. 297, uttrycker sig,
"räumliche Beziehung, Aenderung der Lage eines Raumtheiles zum anderen".

2 Jfr s. 378. Lotzes betraktelser (Metaphysik, S. 303 ff.) öfver rörelsens
transscen-denta korrelat äro i samband härmed af stort intresse.

8 Se Den empiriska naturuppfattningen, s. ii ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free