Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
bär ett bestämdt kvantum realitet. Hvarifrån emanerar denna
supplerande föreställning om en bestämd mängd? Att icke
medvetandet ensamt kan angifva det exakta talet härvid är faktiskt;
hvad det förmår inskränker sig till att afläsa det gifna mått, som
objektiviteten själf, då den ger utslag på t. ex. en vågskala, låter
framstå för medvetandet. För att detta skulle vara kapabelt att
utan objektiva medel bestämma en massas storlek fordrades att
det besutte ett slags träffsäker talang att uppgifva tal, något som
medvetandet dock alldeles icke förmår. Endast ett objektivt
mätande kan här möjliggöra exakta resultat. Då nu massa innebär
en bestämd mängd realitet, har man alltså att i detta förhållande
spåra en objektiv faktor1.
Det samma gäller om en annan massans egenskap: dess
oförstörbarhet eller kvantitativa konstans. Det blir omöjligt att
antaga att denna utgör en blott subjektiv föreställning, då den
hvarken analytiskt kan uttagas ur massbegreppet, ej häller
återföras till ett rätt och slätt föreställningskomplement, hvarmed
medvetandet af sig själft skulle fullständiga massbegreppet2, utan
närmast måste upptäckas medels objektiva hjälpmedel,
exempelvis kemistens våg. Ur blott subjektiva föreställningar skulle
begreppet oförstörbarhet aldrig kunna uppstå, då dessa äro stadda
i en ständig process af uppkomst, förändring och försvinnande, och
föreställningen om kvantitet hvarken nödvändigt innebär ej häller
garanterar oföränderlighet. Massan äger dock en dylik
kvantitativ konstans i enlighet med den objektiva erfarenhetens intyg
och vissa logiska fordringar. " Das Princip [der Konstanz der Masse
oder der Erhaltung des Stoffes] stellt eine Erfahrungstatsache oder
wenn man will, ein Postulat dar, ohne welches exakte Forschung
nicht möglich ist; insbesondere hat erst die bewusste Anwendung
des Prinzips durch Lavoisier die Chemie zu einer exakten
Wissenschaft gemacht. Dass das Prinzip an sich nicht selbstverständlich
ist, d. h. aus der Definition der Masse nicht logisch folgt, zeigt z.
B. der Umstand dass das Prinzip der Konstanz des Gewichtes nicht
gilt; das Gewicht eines Körpers ändert sich durch Ortsveränderung,
1 Detta gäller vare sig de olika mängderna uttryckas i vigtsmått eller antal
gram eller fixeras som "die Faktoren, mit denen man die Beschleunigungen, die
verschiedene Körper unter gleichen Umständen erfahren, multiplizieren muss, um stets
dasselbe Produkt zu erhalten". Auerbach, Kanon d. Plays., S. 41.
2 Man erinre sig i samband härmed Kants invecklade deduktion af substratets
för naturföreteelserna "Beharrlichkeit (K. d. r. V., S. 172 ff.) X konsekvens med
Kants radikala subjektivism heter det till sist (ibid. s. 175): "Diese Beharrlichkeit ist
indess doch weiter nichts als die Art, uns das Dasein der Dinge (in der Erscheinung)
vorzustellen". (Det sista ordet okursiveradt i K. d. r. V.)
Vannérus, Kunskapslära. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
