Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
Ty då den empiriska uppfattningen tillerkänner nämda objektivitet en
genomgående foronomisk och materiell bestämdhet, så drager denna
liberalitet, som naturligtvis har sina särskilda anledningar, med sig
en rik objektivitetens determination äfven i andra hänseenden. Den
empiriskt-objektiva värkligheten blir en ytterst komplicerad
ting-värld med elimination af de gifna tingens kvaliteter. Den filosofiska
(metafysiska) objektiviteten däremot blir en transfenomenell realitet,
där det är mycket svårt att afgöra, hvilka egenskaper kunna
anses motsvara "fenomenets" bestämningar. Utöfver vissa
hyperab-strakta attribut kommer man här icke. Den närmare
undersökningen af dessa tillhör emellertid först ett följande kapitel, men för
att resumera det föregående bifoga vi följande sammanträngda
öfversigt, som dessutom preliminärt angifver skilnaden mellan empirisk
och filosofisk uppfattning af värkligheten.
Empiriskt objektiva
(trans-scendenta) egenskaper:
Rumsbestämdhet.
Filosofiska (metafysiska)
trans-scendensbestämningar (trans-fenomenella attribut):
Ur metafysisk synpunkt finnes
ingen tvingande anledning att
antaga, att rummet utgör en
transscendent värklighetsform. Det bildar
en subjektiv åskådning. I
egenskap af en sådan är det visserligen
en den yppersta
differentiations-och individuationsprincip för allt
hvad uppfattning af föremål heter,
men den metafysiska realiteten
själf (i sitt oberoende af vår
mänskliga uppfattning) behöfver därför
icke vara rumsbestämd. Dock
hänvisa de gifna tingens speciella
rumsformer (deras figurabilitet), slutenhet
inom sina egna rymder till individuella
helheter samt topogena bestämdhet
på ett transfenomenelt korrelat. Den
transscendenta värkligheten kan
därför icke antagas bilda ett absolut
kon-tinuum, utan äfven där måste något
slags differentiation,
individualitet och anordningssystematik exi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>