Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
kvalitativa allmänbestämdhet. Det objektiva i sin ordning återför
sig till den realitet, som på samma gång den genetiskt betingar det
omedelbara varseblifningsföremålet, företer sig i dettas supplerande
konkreta former. Därigenom får själfva det subjektiva hos tinget en
objektiv bibestämdhet. Att jag förnimmer ett visst ting och att jag
förnimmer det såsom ägande just den rumsformen, den kvalitativa
bestämdheten, den inordningen i tidsföljden, den rörelsen, o. s. v.,
dessa utgöra objektivt medbetingade förhållanden. Men att tinget
öfverhufvud är ett medvetenhetsiövemhl eller indraget inom
medvetandets sfär såsom omedelbart objekt för detta, att det vidare har
rumlig, tidlig, kvalitativ samt annan allmänbestämdhet och icke lika
gärna framträder i några andra fenomenella grundformer, detta
beror på medvetandets specifika sätt att förnimma då det reagerar
mot objektivitetens inflytande och tvång. Frågan om hvad detta
objektiva i sig är bildar emellertid ett afgjordt metafysiskt
problem. Vi kunna här endast säga att det utgör det
transfenome-nella korrelatet till den gifna yttre värklighetens företeelser och
att det, om det öfverhufvud kan närmare kunskapligt bestämmas,
måste determineras genom ett regressivt slutande från fenomenet
såsom följd till det transscendenta såsom grund. —
Då tinget sålunda bildar en art subjekt-objektivitet, i den
meningen nämligen, att det utgör en funktion af subjektiva och
objektiva faktorers samvärkan, vore idealet för den hit sig
anknytande genetiska undersökningen att kunna uppvisa hvilka de
subjektiva och objektiva specialprocessev äro, som ligga till grund
för den konkreta tingföreställningen. Ytterst reducerar sig denna
utredning till — fysiologisk psykologi. Visserligen är det
påståendet principielt giltigt, att utom den empiriska utredningen af
saken en specifikt filosofisk (metafysisk) borde presteras. Men är
det en sanning att redan den empiriska undersökningen är förknippad
med stora svårigheter, så är det ännu mera sant, att den
metafysiska härledning, af hvilken skulle framgå, huru det objektiva
"väsendet" medbetingar och hos medvetandet framkallar föreställningen
om de konkreta tingens värld, alltjämt är ofullbordadt faktum.
Förhållandet mellan väsen och fenomen har ännu aldrig någon
filosofisk teori lyckats bringa utöfver de hyperabstrakta synpunkternas
stadium. Väsendet ligger till grund för fenomenet, fenomenet är en
funktion af väsendet, fenomenet är fenomen för medvetandet och
väsendet, det är ett "phenomenon bene fundatum", dessa och dylika
uttalanden äro visserligen giltiga, men de äro så innehållstomma,
att de icke bjuda på mycket mera än ord. Den empiriska undersökningen
däremot, hvilken ur filosofisk synpunkt blir ett slags ställföreträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
