- Project Runeberg -  Kunskapslära /
396

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

396

åskådligare uttryckt, ett med en viss psykisk kapacitet utrustadt
substanselement i hjärnan1; denna det aktuella själslifvets bärare
kan röra sig på otaligt många mer eller mindre komplicerade sätt,
hvarvid vissa rörelser kunna antagas motsvaras af bestämda
sensationer och tingföreställningar. Här blir alltså ett förhållande af
korrelativ och, närmare angifvet, psykofysik variabilitet.

Vi hafva i förbigående velat framhålla att undersökningen af
de gifna tingens genesis reducerar sig till ett slags fysiologisk
psykologi2. Den hj är n värksamhet, som betingar
varseblifnin-garna, hvilket ursprung har då denna? Lika litet som det med
framgång kan antagas, att jaget själft producerar sina förnimmelser,
lika litet kan det poneras, att individens hjärna själf åstadkommer
alla sina rörelser. Har man tagit ett steg inom objektivitetens
värld, måste man sedan taga oändligt många i dess fortsättning.
Om den faktiskt gifna hjärnan nödvändigt måste anses vara ett
fenomen, som objektive är "bene fundatum", hvarför skulle då
icke äfven alla andra ting vara uttryck för en objektiv realitet,
resp. objektiva realiteter, och det empiriska sammanhang, som
består mellan hjärnan, den trans-cerebrala och utom-organiska
värkligheten, hänvisa på ett realsammanhang mellan dessa led?
Naturvetenskapen liksom det allmänna föreställningssättet sätter ej
häller ett ögonblick i fråga, att hjärnan under förmedling af
närvsy-stem och sinnesapparater influeras af en utom-organisk realitet och
att således orsakerna till hjärnans värksamhet i regeln äro att söka
inom dessa båda områden, organismen i dess helhet samt den nämda
utom-organiska värkligheten. Men under sådana förhållanden blifva
de faktiskt gifna tingen af en ännu mera så att säga grundmurad
objektivitet än som framgår af deras egenskap af hjärnfunktioner.
Det är visserligen icke befogadt att sluta omedelbart från
åskådningen af ett ting till ett objektivt existerande föremål, men
medelbart, d. v. s. via den hjärnvärksamhet, hvilken framkallar
den nämda specialåskådningen, kommer man till det objektiva
föremålet och måste komma till antagandet af ett sådant,
alldenstund denna hypotes bättre än andra förklarar den
hjärnvärksamhet, hvars psykiska korrelat är varseblifningen af det motsvarande

des Systems C als des Inbegriffes der systematischen Vorbedingungen in dem
bestimmten Zeitpunkte der ’Erfahrung’" (ibid., Bd 2, S. 357). Riehl, Kritie. II: Th. 1, S. 50
—51: "Die Empfindungen sing vorwiegend . . . Zeichen für die Zustände unserer
körperlichen Innerlichkeit;" jfr ibid. 59. Höffding, Psykologi, S. 244.

1 Se Vid studiet af Wundts psykologi, kap. 13.

2 Angående de psykologiska hufvudmomenten i denna undersökning se ibid. s.
286 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free