Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
tinget. Det är emellertid endast detta subjektiva
föreställnings-föremål, som äger omedelbar realitet för medvetandet. Ut från
den omedelbara vai’seblifningen samt under noggrant
hänsynstagande till dennas egendomligheter, specielt dess förändringar,
är det, som den till objektiviteten själf anknytande empiriska
hypotesbildningen sedan måste fortgå. Den objektiva
världsuppfattning, som då resulterar, föreligger i sin mest vetenskapliga
form i de fundamentala empiriska naturvetenskaperna: mekanik,
fysik, kemi och biologi. Mera än en objektiv förklaring af
tingåskådningen kunna dessa dock ej gifva; psykologien har sedan att
supplera detta fragment. Men en fullständig utredning är
omöjlig. Man kan icke förklara, hvarför vissa rörelser inom och utom
hjärnan skola motsvaras af något så radikalt från dessa skildt
som vissa föreställningar. Enär medvetandets hela material utgöres
af dess egna föreställningar, så har man dessutom att ej förbise,
att den objektiva värklighet, inclusive dennas närmare bestämdhet,
som tänkandet finner sig nödsakadt hypostasera, i grunden är en
subjektets egen konstruktion, hvilken därför dock ej behöfver sakna
kunskaplig giltighet.
Det kunskapsteoretiska spörsmålet om hvad som är
transsubjek-tivt och subjektivt i tingföreställningen öfvergår alltså på en viss
punkt från ett filosofiskt (metafysiskt) problem till ett empiriskt
(psykofysiskt). Det är naturligtvis att beklaga att ett dylikt språng
måste ske, för såvidt det öfverhufvud är att beklaga, att man icke
kan läsa en text på dess urspråk, utan blir nödsakad hålla sig till
en eller annan öfversättning, men här måste man göra en dygd af
nödvändigheten och tänka empiriskt i stället för metafysiskt.
På denna punkt är det då ock som en framställning sådan
som Avenarius’ i hans Kritik der reinen Erfahrung blir af stort
intresse. Vi hafva redan i noten å s. 395 berört det hithörande
"empiriokritiska" problemet och återkomma till detsamma i kapitlets
slut. "Systemet C" är enligt Avenarius den stora oberoende
variabel, af hvilken subjektiviteten och alla dess speciella yttringar
äro lagbunda funktioner. —
Den olikhet mellan omedelbara (subjektiva) och icke
omedelbara (objektiva) bestämningar hos tinget, hvilken i det föregående
framhållits, är af afgörande kunskapsteoretisk betydelse.
Om tingets omedelbart gifna bestämningar är nämligen sann
kunskap principielt möjlig. Alla dessa genom varseblifning
förnimbara mekaniska och kvalitativa egenskaper, i och genom hvilka
tinget liksom manifesterar sina utansidor, utgöra nämligen, af
anledning, som i det föregående flere gånger angifvits, att medveten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
