- Project Runeberg -  Kunskapslära /
398

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

hetsinnehåll, och tanken att medvetandet icke skulle kunna sant
uppfatta ens sitt eget aktuella innehåll innebär en alldeles onödig
farhåga. Medvetenhetsinnehållet måste nämligen anses vara just
det och sådant, som det är för det motsvarande varseblifvande
medvetandet. Förnimmer då individen på angifvet sätt ett ting,
eller är ett sådant föremål för exakt iakttagande och befinnes
äga de eller de egenskaperna, så besitter det värkligen dessa.
Ty ett ting är närmast intet annat än ett varseblifningsföremål,
resp. ett genom exakt iakttagande förnummet objekt. Att
förneka varseblifningens sanningsgiltighet inom denna dess egen
sfär vore därför att upphäfva tingets själfva natur af omedelbart
gifvet sinnesdatum. Och kriteriet på sinneskunskapens förmåga att
sant uttrycka sitt föremåls bestämningar utgöres ytterst af dessa
bestämningars egenskap att vara i medvetandet innehållna data,
till följd af hvilken omständighet förnummet objekt och det om
objektet förnumna (och predicerade) i grunden blifva samma sak,
betraktad endast från tvänne hvarandra kompletterande synpunkter,
den ena objektiv, den andra subjektiv. Ett ting, som icke
framträdde i vissa sinliga egenskapers hölje, vore i enlighet härmed
intet sannskyldigt ting, åtminstone intet vår erfarenhetsvärld
tillhörande föremål.

Om grunden till att sann kunskap (»TFa7trnehmung») är möjlig om den
omedelbart gifna värkligheten (den korrelativa erfarenhetssanningen):
PaulseN, Einl., S. 395. »Somit wäre . .. ein fester Punkt für die
realistische Ansicht von der Erkenntnis . . . gewonnen: ich erkenne die
Wirklichkeit, wie sie an sich ist, soiveit ich selber sie bim. Jfr ibid. 419 ff.
Laas, Id. und Pos., Th. 1, S. 228: Was ist Wahrheit? Warum sagt
Protogoros: Das »Maas» ist der Mensch? Liebmann, Anal. d. Wirkl., S.
255: »Die empirische Wirklichkeit ist nur ein Phänomen innerhalb unserer
wahrnehmenden Intelligenz und daher den Gesetzen derselben unterworfen».
Schubert-Soldern, Gründl., S. 179, 181. »Es könnte [hier] höchstens die
Frage aufgeworfen werden, inwieferne das in Vorstellungsbeziehungen
Gedachte übereinstimmen müsse mit dem in Wahrnehmungsbeziehungen
Gedachten. Aber hier ist die Antwort selbstvertständlich: sofern eben
Vorstellung und Wahrnehmung übereinstimmen». Kehjike, Wahrn. u. Begr.,
S. 61 ff: »Identität von Wahrnehmung und Seiendem»; jfr s. 254.

I samband härmed framhålla vi Wundts teori (jfr s. 268), att
»ursprünglich die Vorstellung des Gegenstandes eins mit dem Gegenstand
selber ist». Logik, I, S. 424; 426, System, S. 87 ff.

De nu angifna förhållandena hos det omedelbart gifna tinget
äro emellertid icke de enda, som här äro att beakta; särskildt
böra de tvänne supplerande synpunkter, hvilka må betecknas som
den individuella och den generella, beröras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free