Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Theorien sind . . . grossartige Hilfsgerüste, um durch sie Ein- und
Ausblicke auf die Welt zu gewinnen . . . Aber da sie nur zum Zwecke
dieser Ein- und Aussichten da sind, so müssen sie sich nach ihren
Zwecken richten und sind daher fortwährenden Umbauten unterworfen»;
Gründl., S. 31: »eine Anschauung als Hilfsvorrichtung, als Instrument für
Forschungen zu gebrauchen»; atomteorien är en dylik »Hilfsconstruction»
(ibid. 54, 55). Leclair, Beiträge, S. 17: »die angenommenen Atome,
Kraft-centra u. dgl. wollen nichts anderes sein, als begriffliche
Hilfsconstruc-tionen für Zwecke der einheitlicheren Systematisirung der empirischen
Thatsaclien . .. Die trefflichen Dienste, die in dieser Beziehung im Bereiche
der Naturwissenschaften manche Hypotese geleistet hat, haben nicht das
mindeste zu thun mit ihren etwaigen Ansprüchen auf transcendente
Geltung!). Riehl, Einführ., S. 16: »Arbeitshypothese». Dilthey, Einl., S.
457 ff. »Solche Begriffe wie Kraft, Atom, Molekül sind für die meisten
hervorragenden Naturforscher ein System von Hilfskonstruktionen,
vermit-telst deren wir die Bedingungen für das Gegebene zu einem für die
Vorstellung klaren und für das Leben benutzbaren Zusammenhang entwickeln»
(ibid. 465).
Denna moderna naturvetenskapliga kriticism kan naturligtvis
icke beskyllas för dogmatiskhet i kunskapsteoretisk mening. Den
giltighet uppfattningssättet besitter blir dock af en säregen art,
gående på sidan, såsom den gör, af den egentliga kunskapsgiltigheten.
Ett dylikt ny-naturalistiskt begrepp är giltigt i samma mån det
motsvarar sitt allmänna och speciella metodologiska ändamål; en
teori är t. ex. mera "ekonomisk" i samma grad den kräfver mindre
af intellektuell ansträngning och energi ("Kraftaufvand") för att
fattas och brukas1. Men det stränga sanningskrafvet blir därmed icke
tillgodosedt.
I nu antydda förhållanden ligger emellertid den empiriska
naturuppfattningens både svaghet och styrka. Naturvetenskapen kan
naturligtvis icke förhindras att utbilda sina fundamentala begrepp
på det sätt, den själf finner lämpligt. I samma mån detta
begreppsystem visar sig främja naturvetenskapens syften äger det
då ock sitt berättigande och sin motsvarande giltighet. Det kan
ej häller bestridas, att den naturalistiska grundåskådning — denna
må för öfrigt vara rent mekanisk eller energetisk —, som
uppburit och uppbär den empiriska naturvetenskapen, är i hög grad
tjänlig för ett af denna vetenskaps hufvudsyften: sträfvandet att
förklara naturföreteelserna. Den empiriska naturförklaringen
försiggår faktiskt medels användning af den grundföreställning, som
tagit gestalt i begreppet atom (resp. molekyl); vidare medels det
1 Jfr Mach, Wärmelehre, S. 391 ff.: "Geistige Arbeit kann (in Bezug auf einen
bestimmten Zweck) gerade so vergeudet werden, wie Wärme in der Dampfmachine für
die mechanische Arbeit verloren gehen kann".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
