- Project Runeberg -  Kunskapslära /
411

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 2. Mångfald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411

Om allhet: Kant, K. d. r. V., S. 103: »die Allheit ist die Vielheit
als Einheit betrachtet». Cohen, Logik, S. 149 ff., Boström, Skr., II, s.
264 ff.

Men äfven olika former af helhet finnas. Den absolut
enhetliga helheten är det alltigenom diskretionsfria enkla; den blott
mång-faldsbestämda helheten är det genom sammanfattning uppstående
aggregatet; den helhet slutligen, där mångfalden är bestämd,
ordnad och liksom dirigerad af enheten, är systemet. Men det enkla
är egentligen intet erfarenhetsbegrepp; endast tänkandet kan finna
och laborera med det. Däremot företer erfarenhetsvärlden helheter
under formen af såväl aggregatmässiga, som systematiska
anordningar. —

Vi nöja oss med att endast i korthet påpeka dessa olika
former af mångfald samt mångfaldens förhållande till begreppen
enhet, allhet och det hela. Men vi önska ytterligare veta, hvad
som kan anses vara subjektivt och hvad objektivt i den gifna
åskådningsmångfalden.

Hvarthän ögat blickar finner det en mångfald af mer eller
mindre skilda ting. De obestridligt subjektiva ingredienserna i denna
faktiska objektivitet röja sig däri, att den öfverhufvud är förnummen
samt så att säga differentierad af medvetandet. Den företer en inre
atskilnadsbestämdhet, hvilken kan vara ett resultat endast af
medvetandets "beziehende Thätigkeit". Men allt medvetandets
varse-blifningsinnehåll är objektivt medbetingadt, först och främst med
hänsyn till sin genesis. Faktumet att medvetandet just i det
eller det ögonblicket förnimmer mångfald beror därför på ett
objektivt förhållande. Men samma objektiva ordning måste ock
anses bestämma den aktualiserade mångfaldsåskådningens inre
struktur och systematik. Här är det emellertid icke fråga om att
de många ting, som förete sig i ett visst ögonblick, äro iklädda
rummets form och falla utom hvarandra. Medvetandet
förrumli-gar obestridligen sina synsensationer, inclusive de mer eller mindre
skarpt afränsade grupper af dylika, hvilka objektiviteten liksom
utlöser eller framkallar, och denna rumssättandets funktion är med
stor sannolikhet en subjektiv yttring. Här spörjes fastmer efter den
allmänna grunden till att t. ex. stenarna i en stenhög te sig anordnade
just så, som de äro. Det måste bero på objektiva förhållanden1.
Samma objektiva realitet, som öfverhufvud framkallar
mång-faldsåskådningen dirigerar samtidigt de olika delarnas i denna
mångfald inre och yttre sjoec«a?anordning. Och när en dylik ord-

1 Jfr e. 380, noten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free