- Project Runeberg -  Kunskapslära /
413

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 2. Mångfald - 3. Sammanhang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

413

bildar ett immanent realsammanhang). Och orsaken måste vara
ett annat än det orsakade. Alltså kommer ur denna synpunkt
värkligheten i sin helhet att konstituera minst en trefald. Men den senare
vidgar sig sedan för tanken till en obestämbart rik mångfald af
växelvärkande delar (’komponenter’). Pluralismen blir således här
genomförd med tillämpning af hvad Lotze kallar "der Satz der vielen
Ursachen" 1. Till grund för åskådningsmångfalden skulle alltså ligga en
invecklad mångfald af orsaker eller i en eller annan mening
orsakande element. Denna hypotes är äfven i och för sig plausibel, ty
det är rimligt, att mångfalden af gifna tingföreställningar utgör en
lagbunden reflex af de många inflytelser, som medvetandet i
egenskap af "sinne" är understäldt. Dettas många "affektioner" kunna
icke tänkas vara många utan förutsättning af en mångfald af
(transscendenta) föremål (orsaker), hvilka då liksom taga "sinnet" till
angreppspunkt och framkalla sinnesförnimmelserna. De många
föreställningarna, de många samvärkande hjärnelementen, de många
extraorganiska substanselementen bilda alltså för tanken en
sammanhängande regressiv betingningsserie2. (Att den senare dock icke
kan tänkas af oss utan att samtidigt till en viss grad åskådliggöras
och få karaktären af en tankebild bör tilläggas).

Men mångfaldskategorien föranleder icke blott allehanda
kunskapsteoretiska och metafysiska undersökningar, utan är äfven
grundläggande för storhets-, resp. talbegreppet och därigenom för
hela matematiken. Kvantitetsföreställningen återför sig
ursprungligen icke till en abstrakt enhet, utan till en mångfald af föremål
af ett eller annat slag. Mångfaldskategorien betecknar då den
punkt i kunskapsläran, till hvilken den kunskapsteoretiska
undersökningen af de matematiska grundbegreppen lämpligast ansluter
sig. Men vi endast framhålla denna matematikens
kunskapsteoretiska ort; ett närmare ingående på de problem, en dylik
undersökning kan anses hafva uppgiften att behandla, ligger utom vår
uppgift3.

3.) Sammanhang.

Mångfalden af ting har sin närmare bestämdhet genom det
sammanhang, som förbinder tingvärldens föremål.

1 Kleine Schriften, Bd 1, S. 147, 155. Jfr Mill’s "plurality of causes", Logic,

p. 285.

2 Jfr för öfrigt kap. XVIII.

a Jfr i samband härmed Zeller, a. st., Samml. 2, S. 503 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free