- Project Runeberg -  Kunskapslära /
424

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 4. Förändring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

es habe sich (Ort, Grösse, Gestalt, Qualität) verändert?» Rehmke, Wahrn.
u. Begr., S. 201. Lotze, Metaph., S. 84 ff. Sahlin, Logik, uppg.,
S. 29. (Kant, s. 421, not.).

Vi hafva härefter att något närmare precisera begreppet
genom att angifva de grundformer, i hvilka förändringen kan anses
framträda.

a). Förändringens påtagligaste form är rörelsen, hvilken till
följd af sin för all empirisk världsuppfattning grundläggande
betydelse förtjänade en ingående uppmärksamhet. Det existerar, som
bekant, en särskild vetenskap, hvilken befattar sig med
rörelseföreställningen, resp. rörelsen. Denna är mekaniken.

Dess objekt är rörelsen, betraktad ur alla de synpunkter, som
kunna anses äga vetenskaplig betydelse. I en mera abstrakt
afdelning (foronomi, kinematik) sysselsätter den sig med de
allmännaste rörelsebestämningarna, rörelsens definition, former och
öfverhufvud alla de egenskaper, hvilka tillkomma den "rena" rörelsen eller
rörelsen, fattad såsom en konstruktion i rums- och tidsåskådningen.
Dock hafva vi här icke anledning att noga isärhålla och särskildt
karaktärisera denna rena eller geometriska rörelselära i förhållande
till mekanikens öfriga hufvudafdelningar, dynamik, resp. statik1.
Hvad vi här behöfva är en allmän kännedom om det af
rörelse-föreställningen grundlagda mekaniska begreppssystemet i dess
helhet för att därigenom få nämda föreställning skarpare belyst än i
det föregående kunnat ske.

Hvad är då rörelse, och hvilka äro de många bestämningar,
som analytiskt kunna uttagas ur rörelsebegreppet? Svaret är
gifvet i förf:s afhandling Den empiriska naturuppfattningen, s. 37 lf.,
hvars framställning vi dock icke finna lämpligt att här upprepa.
Vi hänvisa till densamma.

Till rörelsebegreppet notera vi dessutom: Cohen, Logik, S. 191 ff.
(äfven historik), 198: Die Bewegung = die Auflösung des Beisammen;
das fixirte Raumbild [wird] aufgelöst (ibid.). Liebmann, Anal. d.
Wirk-lichk., S. 113 ff. Schuppe, Grundr., S. 107 ff: »Ortsveränderung».
»Bewegung besteht in nichts anderem als der wahrnehmbaren Verschiedenheit
der Lage in verschiedenen Wann» (ibid. 110). »Die Kontinuität der
Bewegung besteht darin, dass die Wo und Wann nur eben noch von einander
unterscheidbar sind» (ibid. 111). Schübert-Soldern, Gründl., S. 297 ff.
Sigwart, Logik, Bd 2, S. 90 ff, 360 ff. Lotze, Metapli., S. 302 ff.

1 Om rörelsen betraktad som objekt för den rent geometriska rörelseläran se
Wundt, Logik, II: I, S. 323. "Die Kinematik ist die Geometrie der Bewegung",
Cohen, Logik, S. 285. Uttrycket foronomi användes af Kant i Metaphys.
Anfangsgründe d. Naturwissenschaft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free