- Project Runeberg -  Kunskapslära /
427

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 4. Förändring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

i och för sig tillkommande objektiva egenskaper, utan subjektiva
förnimmelser, med hvilka det mänskliga sensoriet reagerar mot de i
och för sig kvalitetslösa tingens på ett eller annat sätt försiggående
inflytelser. De äro med ett ord sinnesförnimmelser (sensationer).
Men under sådana förhållanden kommer den kvalitativa
förändringen egentligen att innebära en förändring i och af medvetandets
sensationsinnehåll, en sensationsväxling, och det blir nu icke mera
fråga om huru tingen kunna äga kvaliteter, utan huru den
transsubjektiva värkligheten kan framkalla sensationer och sensationsväxling,
hvarvid dessa utgöra det material, som subjektet (omedvetet)
förarbetar och objektiverar till de s. k. tingkvaliteterna. Men
äfven en annan betydelsefull konsekvens följer af denna
tingkvaliteternas värkliga natur. Liksom den faktiskt gifna rörelsen leder
utöfver sig själf och pekar på bland annat kraften och kausaliteten
såsom supplerande bestämningar, så hänvisar ock den faktiskt gifna
kvalitativa bestämdheten, incl. dennas förändringar, på en objektiv
realitet och på en sådan — om man så får uttrycka sig —
konstitutionell beskaffenhet hos denna, som förmår att framkalla de olika
sensationerna. Kvaliteterna, resp. sensationerna blifva alltså en art
intermediära funktioner af den objektiva värklighetens och det
förnimmande subjektets växelbestämdhet. Och sitt särskilda
kunskapsteoretiska intresse få de genom att vara det omedelbaraste
uttryck, medvetandet äger för den transsubjektiva värkligheten. Deras
komplex utgör de i eminent mening objektivt gifna
bestämningarna l.

Kvalitativ förändring: Schuppe, Grundr., S. 114—115. Sigwart,
Logik, Bd 2, S. 110 ff, Wtjndt, System, S. 124.

c). Förändringens tredje grundform utgöres af utvecklingen.

Denna har i det föregående betecknats som gradförändring,
och hvad den i öfrigt än är, en öfvergång från lägre till högre
existens med ty åtföljande grad af aktualitet innebär den
egentliga utvecklingen alltid. Likväl är hvarje gradförändring icke
bestämbar som en utveckling, icke t. ex. det kokande vattnets
öfvergång till allt högre värmegrader, ej häller en fritt fallande kropps
allt högre hastighetsgrad. Den typiska utvecklingen möter först
inom den organiska och lefvande världen, och åt den där
försiggående utvecklingen hafva vi därför att ägna någon uppmärksamhet.
Utveckling är ovägerligen en på specifikt sätt försiggående
förändring. Det gäller då att finna utvecklingens grundexpression.
Vid reflektionen på det för den organiska förändringen egendomliga

1 Riehl, Kriticismus, II: 1, 8. 64. Jfr före! arb., s. 72, noten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free