Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 4. Förändring - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
till utredning upptagna kategorien, 2) en analys, afseende att
uppvisa de subjektiva och objektiva ingredienser den innehåller, 3) en
pröfning af kategoriens objektivitet, resp. sanningsgiltighet. Det
resultat som vunnits är ej häller att förakta. Låt vara att det
icke bjuder på några principielt nya grundtankar utöfver dem, som
framkommit redan vid den allmänt kunskapsteoretiska utredningen
i kap. XII. Det föregående bekräftar dock dessas giltighet och
låter oss se, huru det specialområde, som utgöres af den yttre
erfarenheten, ter sig i deras belysning. Vi finna då — och detta
utgör det egentliga nettoresultatet af vår undersökning —, att nämda
erfarenhet, är af en art hybrid komplexitet, innehållande element som
hänvisa icke mindre på en objektiv realitet än på ett förnimmande
subjekt, af hvilka båda faktorer erfarenhetsvärlden kan sägas utgöra
en intermediär funktion. Huru berättigad den rena subjektivismen
än är i egenskap af ett tankeexperiment, visar den sig dock i
sak vara en alldeles ohållbar teori — detta är ett biresultat af
undersökningen. Slutligen har det blifvit klart för oss att
erfarenhetskunskapen är af en viss heterogen natur. Och detta i
dubbel bemärkelse: den utmärker sig för en tvåfaldig dualitet. Den
är nämligen sammansatt af dels omedelbart gifna varseblifningar,
dels vissa (icke omedelbara) begrepp, de senare tillsammans bildande
ett först i ett annat kapitel till utredning upptaget tankesystem.
Men den är vidare af den heterogenitet, som uppkommer därigenom
att den innehåller kunskap i olika grader af giltighet.
Erfarenhetskunskapen kan nämligen vara definitivt sann i samma utsträckning,
som den innehåller kunskap om den omedelbart gifna värkligheten,
under det den blir problematisk, om ock ej på alla, så dock på de
flesta punkter, där den öfverskrider fakticitetens sfär och intränger
på det transscendentas område. De kategorier, som därvid
användas, kräfva dock, som anfördt, sina särskilda kapitel.
B.) Den inre erfarenheten.
Skilnaden mellan den gifna yttre värkligheten och det
omedelbart gifna själslifvet framträder måhända skarpast, om man
besinnar, att tingets kategori är alldeles oanvändbar inom den inre
erfarenhetens område. (S. 362).
Tinget är det i rummets form framträdande samt
mekaniskt bestämda föremålet, som närmast uppfattas genom ett eller
Here af våra s. k. yttre sinnen. Dessa förmedla de i det
föregående framhållna sinneskvaliteterna, men ej blott dessa, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
