- Project Runeberg -  Kunskapslära /
436

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

nämda innehållet är då icke värkligt i och för sig, utan endast i
förening med det supplerande medvetandet. Äfven det senare
utgör ett den inre erfarenhetens faktum. Och visserligen kan detta
uppfattas som ett objekt, men dess egentliga uppgift är att intaga
ställningen af ett subjekt eller bilda den relativt konstanta
enheten och principen för det varierande psykiska innehållet. Det är
å andra sidan obestridligt att med detta innehålls variation äfven
medvetandet själft måste variera. Redan ur ren erfarenhetssynpunkt ställer
sig därför problemet om medvetandets egenskap att vara eller icke
vara något mera än en blott rubrik för summan af aktuella
föreställningar. Att pointera medvetandet såsom ett grundfaktum bland
den inre erfarenhetens data är emellertid så mycket mera befogadt,
som det bildar det referensföremål eller, rättare, referenssubjekt,
till hvilket den inre erfarenhetens innehåll och bestämningar i öfrigt
återföra sig. Det är just medvetandets egendomliga ställning i detta
hänseende i förening med dess egenskap att hänföra, resp. kunna
hänföra det psykiska innehållet till sig, som först låter den inre
erfarenheten framstå som en säregen erfarenhetsform. (Jfr för öfrigt
om medvetandet kap. III.)

c. Men analysen af den inre erfarenhetens komplicerade hela
urskiljer än andra data än ett visst psykiskt innehåll och det
korrelativa medvetandet.

Huru markeradt framträder icke det förhållandet hos själslifvet
att det konstituerar en mångfald och i samband därmed en ständigt
försiggående förändring. Mångfalden af föreställningar, känslor och
viljeyttringar bildar intet stabilt system, utan dess olika led
uppkomma i ett bestämdt ögonblick, hålla sig aktuella under en viss
tid och försvinna därefter för att efterträdas af andra funktioner
af samma variabla natur. Och äfven graduelt förändras själslifvet.
Mångfalden af växlande tillstånd är emellertid icke uteslutande
successivt och liksom lineärt anordnad. Det existerar äfven
simultanitet på själslifvets område. Så omfattar hvarje varseblifning en
simultan mångfald af element, för att icke tala om, att hvarje
särskildt psykiskt ögonblickstillstånd i själfva värket utgör ett
kom-pliceradt integrationshelt af förnimmelser, känslor, viljetendenser,
värksamhetsyttringar m. m. Sedd i stort bildar den inre
erfarenheten dock öfvervägande en succesivitetens och det ideliga skeendets
ordning. Men denna bör ses äfven ur en komplementär synpunkt:
sammanhangets.

d. Det psykiska lifvets sammanhang utgör då ett nytt faktum.
Att detta kan förete sig som ett simultansammanhang är strax of-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free