- Project Runeberg -  Kunskapslära /
438

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438

blifva ett enda helt och de olika ingredienserna i detta hela
mitt raedvetenhetsinnehåll, om ett och samma subjekt icke utgjorde
den syntetiserande och innehållet till sig refererande enheten?
Det är med andra ord endast för den allra omedelbaraste
uppfattningen, som en varseblifningsföreställnings innehåll ter sig som ett
blott simultant helt. Vid närmare reflektion på saken drifves man,
såsom det synes, oundgängligt till den supplerande tanken, att det
omedelbara simultansammanhanget är en funktion af ett reelt
subjekts sammanhangsstiftande enhet.

Speciella former af simultant sammanhang bilda de
associationer, hvilka likaledes nämda psykolog kallar assimilation och
komplikation1. Det utmärkande för dessa är att ett
reprodu-ceradt element inspelar och att de följaktligen — dock endast till
en del — bilda specialfall af en reproduktionsprocess. En
assimilation uppstår, då till ett gifvet inbegrepp af sinnesdata eller, med
ett ord, ett varseblifningsinnehåll reproducerade föreställningar,
härrörande från föregående tillfällen, när samma eller ett motsvarande
föremål iakttagits, ansluta sig och förbinda sig med detta till ett
enda helt. Därvid utfyllas varseblifningsföremålen till rikare
tota-liteter än de skulle vara, om de uteslutande innehölle hvad som
förmedlas genom den omedelbara sinliga varseblifningen. Så
framstår ett palats, som man betraktat från olika sidor och nu t. ex.
framifrån, icke som en blott yta och fasad, utan gärna som ett
stereometriskt helt, som kanske därtill väcker en liflig
föreställning om den inre anordningen, allt föreställningar, som associativt
ansluta sig till den rena sinnesiakttagelsen. Och komplikationen är
egentligen endast en assimilation med reproducerade föreställningar
(eller element af sådana), som tillhöra ett annat sinnesområde än
de föreställningar, som inleda reproduktionen och hvilka kring sin
kärna liksom samla de reproducerade föreställningselementen. Så
framkallar ljudkomplexen "apelsin" bilden af det motsvarande
sensationsrika föremålet.

Assimilations- och komplikationsfenomenen äro former af
simultansammanhang. Äfven de hänvisa på ett till grnnd för dem
liggande strängare samband än den blotta simultanitetens. Ty
huru skulle det omedelbart sinnesförmedlade och det reproducerade
innehållet i en sinlig totalföreställning öfverhufvud kunna sammangå
till ett enda helt, om det icke ägde en enhetspunkt i det psykiska
subjekt, hvars funktion den nämda totalföreställningen är? Det

1 Se Wundts Logik, Bd 1, S. 17 ff. Jfr ock Grundzüge d. physiol. Psychologie,
Bd 2. S. 439 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free