- Project Runeberg -  Kunskapslära /
439

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

439

assimilerade innehållet är visserligen ett annat, än det
assimilerande, men dessa båda ingredienser falla icke utom hvarandra,
utan supplera hvarandra som integrerande bestämningar hos ett och
samma intuitivt förnimbara hela. Det simultansammanhang, som
assimilations- och komplikationsfenomenen förete, måste alltså äfven
det anses hänvisa på ett reelt enhetligt psykiskt subjekt.

Äfven andra former af simultansammanhang skulle kunna
framdragas, t. ex. begreppet, fattadt som ett systematiskt helt af logiska
bestämningar, men vi ingå ej närmare i detaljer, utan sedan vi
omnämt ett par öfvergångsformer mellan simultan och successiv
association, öfvergå vi till det successiva sammanhang själslifvet
företer i egenskap af subjekt för föreställningsassociationer i
sedvanlig bemärkelse och det likaledes sedvanliga diskursiva
tänkandet.

De nämda öfvergångsformerna representeras af "
bekanthets-fenomenet " och igenkännandet. Då ett föremål vare sig förefaller
eller mera frappant framstår som bekant existerar ett sammanhang
mellan detta föremål och en eller annan förutgående erfarenhet af
samma eller ett motsvarande objekt. Detta bekanthetsfenomen kan
utveckla sig så snabt, att det erhåller karaktären af en simultan
association, men ofta framträder det mera i det successiva
sammanhangets form. I hvilket fall som hälst försiggår ett slags syntes mellan
omedelbart gifna och reproducerade föreställningselement. Det är
icke lätt att komma den egentliga naturen af detta sammanhang
på lifvet till följd af den egendomliga omedelbarhet, hvaraf det
utmärkes och som Höffding preciserat medelst en särskild term:
be-kanthetskvaliteten. Säkerligen är det dock icke oriktigt att
betrakta denna "kvalitet" som uttrycket för ett primitivt
igenkännande, liggande så att säga vid det egentliga igenkännandets
nedersta gräns. Ett formligt konstaterande af det bekanta föremålets
likhet och samhörighet med ett bestämdt förutförnummet sådant
inträder visserligen icke, men på ett eller annat sätt måste dock
något återförande till och en inordning i ett låt vara svagt och
otydligt framträdande sammanhang af reproducerade
(föreställnings- och känslo)element försiggå, ty någon annan rimlig förklaring
yppar sig näppeligen. Ett alldeles nytt föremål ter sig då som
obekant, emedan det icke inleder någon reproduktion af ett
sam-hörigt innehåll, i hvars om ock obestämda miljö det kan intaga sin
ställning. Men är bekanthetsfenomenet ett af association och
reproduktion betingadt förlopp, och framstå vidare det föremål,
hvilket ter sig som bekant, och bekanthetskvaliteten själf såsom
integrerande delar i ett enda intuitivt helt, så utgör äfven detta sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free