- Project Runeberg -  Kunskapslära /
441

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

441

cessionens, likhetens, kontrastens m. fl. Någon definitiv och allmänt
antagen indelning af associationerna finnes emellertid näppeligen
ännu. Och här behöfva vi ej häller närmare inlåta oss på detta
vidlyftiga problem. Endast det hafva vi att framhäfva, att
associationssammanhanget utgör ett faktiskt innehåll i den inre
erfarenheten och är af en utomordentlig betydelse för hela det inre
lifvet, enär genom detta hela det inbegrepp af föreställningar
utlöses och hålles disponibelt för medvetandet, utan hvilket det senare
icke allenast skulle sakna så att säga längdsammanhang i tiden —
perspektiv bakåt och framåt —, utan ock det erforderliga materialet
för fantasiens och tänkandets värksamhet.

När föreställningsassociationen förbindes med ett mer eller
mindre utprägladt bimedvetande, att de reproducerade
föreställningarna stå som tecken för förutgående bestämda upplefvelser,
blir den ett uttryck för minnets, resp. erinrandets värksamhet. Att
minnas eller erinra sig är just att reproducera med — såsom i en
kunskapslära bör framhållas — anspråk på
reproduktionsföreställningarnas objektivitet. En viss medvetandets aktivitet röjer sig ock i
minnets funktioner, för att icke närmare tala om att man kan
betjäna sig af vissa regler för att detta skall fungera med vederbörlig
träffsäkerhet och trohet. Men äfven härom hafva vi ej att utförligare
yttra oss. I stället bör framhållas, att i sin stränga omedelbarhet
förete association, reproduktion och minne visserligen endast ett
successionssammanhang, men ytterst måste äfven de anses utgöra
funktioner af ett och samma enhetliga subjekts lif. Ty huru skulle
det vara möjligt att rent "associationspsykologiskt" — enligt
Htjme’s bekanta grundläggning af associationspsykologien är
själslifvet endast "a collection of different perceptions" — förklara det
faktiska sammanhanget mellan de reproducerade föreställningarna?
Dessa kunna dock i och för sig icke bilda något
"attraktions-fenomen", ej häller kunna de framskapa hvarandra. De
reproducerbara föreställningarna existera ej som omedvetna realiteter "unter
der Schwelle des Bewusstseins" utrustade med förmågan att likt
kroppar attrahera och därigenom aktualisera hvarandra, utan de
äro, i likhet med öfriga föreställningar, funktioner hos ett
förnimmande subjekt, hvilket de alltså behöfva i egenskap af det
psykiska centrum, som icke allenast förhjälper dem till aktualitet
öfverhufvud, utan ock till det enhetliga sammanhang, hvilket röjer
sig bland annat i deras relation till ett bestämdt medvetande och
så att säga Subordination under detta, som med dem kan företaga
allehanda operationer tillhörande sfären för medvetandets
"beziehende Thätigkeit".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free