- Project Runeberg -  Kunskapslära /
447

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

447

naturligtvis ofta ett blott momentant varseblifvande — är således
flytande. Hufvudsaken är att själslifvets innehåll kan direkt
uppfattas och den intuitivt vunna erfarenheten expliceras. Men äfven
ett annat förhållande är af helt flytande natur, nämligen det mellan
den aktuella inre erfarenheten och dennas eller de omedelbara
upp-lefvelsernas reproduktion i erinringen. Faktiskt härflyter den
psykologiska kunskapen äfven ur våra erinringar af de upplefda inre
tillstånden. Ja, en Wundt gör extremt gällande att "für die
gewöhnliche, objectiver Hülfsmittel entbehrende psychologische
Selbstbeobachtung bildet niemals die unmittelbare Gegenwart, sondern irgend
ein sei es soeben, sei es vor längerer Zeit verflossenes Erlebniss
den Gegenstand der Beobachtung, da es völlig unmöglich ist, naiv,
ohne Störung durch die Absicht der Beobachtung, etwas in uns zu
erleben und zugleich das Erlebte zu beobachten"1. Härmed må
förhålla sig hur som hälst, visst är att psykologien på erinringens
grundval så till vida öfverträffar den ursprungliga erfarenhetens
som erinringsföreställningarna låta sig lättare fasthållas än det prius,
d. v. s. de primära fenomen, de reproducera. Dock består en motsats
mellan detta prius och dess reproduktion i erinringen, och ur
kunskapsteoretisk synpunkt ställer sig därför frågan om
erinringsföreställningarnas sanning.

Psykologen är emellertid icke helt och hållet beroende af
själslifvets egen gestaltning och gång. Han kan nämligen komma detta
att bero af sig genom att ingripa experimentel, och det finnes ej
blott psykofysiska, utan äfven rent psykologiska experiment. I
hvilket fall som hälst är experimentets ändamål att möjliggöra ett
experimentatorns behärskande af det föremål eller förlopp, han
studerar. Han vill komma åt detta så, att han kan framkalla,
upprepa, variera, begränsa eller fullständiga det. Själfva experimentet
är dock egentligen en blott hjälpföranstaltning i och för den därefter
följande observationen. Under sådana förhållanden blir
experimentets rent kunskapsteoretiska betydelse underordnad; dess stora
vetenskapliga värde faller inom psykologiens eget område. Äfven
experimentet mynnar ytterst ut i ett eller annat
varseblifnings-resultat, och just detta utgör det ur förevarande synpunkt
väsentliga, d. v. s. dess grad af objektivitet och sanning blir ur
kunskapsteoretisk synpunkt hufvudsaken. Därför är det visserligen af
vigt för kunskapsläran att veta att i experimentet ett hjälpmedel
föreligger för vinnandet af exakt kunskap, men själfva denna
experimentella kunskaps objektivitet måste till sist pröfvas efter samma

1 Logik. II: ii, s. 29.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free