- Project Runeberg -  Kunskapslära /
455

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

455

Jodl har utfört denna tankegång i sin Lehrbuch der Psychologie1.
Och i förhållande till de reproducerade föreställningarna gäller, att
hallucinationerna i regeln äro af en vida mera realistisk utprägling,
närmande sig varseblifningarna med hänsyn till tydlighet, liflighet
och detaljerad bestämdhet. Äfven torde gälla om de hallucinationer,
som icke äro blott förstärkta erinringsföreställningar, hvad som
gäller om fantasierna, jämförda med erinringsföreställningarna: de
lokaliseras icke i det förflutnas riktning, något som åtminstone i
regeln sker med erinringarna, och uppträda ej häller med den
"bekanthetskvalitet", hvilken likaledes plägar förefinnas hos dessa
senare2.

Faran att sammanblanda den aktiva fantasiens produkter med
erinringar existerar knappast, då individen i regeln är fullt
medveten om att han själf skapar dessa fantasibilder; däremot kunna
den passiva fantasiens yttringar framstå fullfärdiga utan att någon
medveten och afsigtlig kombinationsvärksamhet åstadkommit dem.

De s. k. efterbilderna — det fenomen, som stundom uppstår
sedan man fixerat ett föremål mot en mera skarpt
kontrasterande bakgrund, t. ex. en tänd lampa mot en mörk gardin —
samt de reproduktioner, dessa efterbilder kunna framkalla
("efter-bildserinringar"), äro mera sällsynta undantagsföreteelser och
behöfva näppeligen sammanblandas med de egentliga
erinringsföreställningarna, enär de äro af helt efemär natur och icke synas ingå
som led i något associationsförlopp, ehuru efterbilderna värkligen
lära kunna inleda en reproduktion —just en "efterbildserinring" s.

Den omedelbara inre erfarenheten, den introspektiva
varse-blifningen samt erinringen utgöra alltså kunskapskällor för
psykologien. Efter det anförda säger det sig själft att vi måste besvara
frågan om den inre erfarenhetskunskapens objektivitet med ja4 af
det flere gånger andragna hufvudskälet, att det icke består någon
afsevärd reell skilnad och motsats mellan å ena sidan ett inre
faktum och den analyserande uppfattningen af detta samt å andra
mellan ett dylikt primärt fenomen och den eftervärkan, som yttrar
sig i den på adekvat sätt reproducerade erinringsföreställningen.
Både den omedelbara varseblifningen och efterfenomenet erinringen
äro alltså giltiga psykologiska kunskapsförmedlare, låt vara att de
såsom sådana äfven kunna fungera med bristande träffsäkerhet. —

1 l:e Aufl., S. 446.

* Se därom Hoff ding, Psykologi, S. 150.

• Höffding, a. st., S. 163—164.

4 Jfr ock Vid studiet af Wundts psykologi, s. 466—471.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free