- Project Runeberg -  Kunskapslära /
459

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - Det öfverindividuella andliga lifvet. Den objektiva anden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

459

ti va andens vetenskaper1. Interpretationen, så väsentlig den är,
utgör dock icke den allra yttersta uppgiften, utan äger sin
fortsättning i det interpreterade innehållets återförande till och
insättande i det mera omfattande realsammanhang, hvari äfven hvarje
kulturvetenskapligt undersökningsföremål ingår. Till sist bildar hela
det af oss kända andliga lifvet och dess yttringar inom skilda
områden endast om modus och ett fragment af värkligheten i det hela.
På denna hänvisar därför ytterst hvarje psykiskt och andligt objekt
lika väl som hvarje yttre och materielt föremål.

Den grad af kunskaplig giltighet, som tillkommer vetandet
inom förevarande område2, betingas väsentligen däraf, att hänsyn
tagits till alla öfverhufvud bekanta empiriska fakta, att hypoteserna
bildats i sträng anslutning till dessa samt att de senare sammangå
med hypoteserna till ett motsägelselöst och af inre sannolikhet
uppburet helt. Äfven här grundar sig kunskapen ytterst på
förutsättningen att hvarje faktum infogar sig som led eller integrerande
beståndsdel i ett fullt determineradt realsammanhang — det är det
objektiva sammanhangets kunskapsprincip (s. 273), hvilken ur
subjektiv synpunkt kan formuleras som ’postulatet om erfarenhetens
begriplighet’ (Riehl, Wundt). Det kulturvetenskapliga vetandet är
och förblir emellertid väsentligen en form af empirisk kunskap,
hvars omsättande i ett motsvarande metafysiskt vetande betecknar
en den mänskliga kunskapsvärksamhetens gräns. " Die
Geisteswissenschaften" äro därtill alltför differentierade och talrika att ett strängt
gemensamt mål skulle kunna besjäla dem. De flesta hafva dock till
uppgift att rekonstruera ett eller annat andligt innehåll eller
förhållande. Och då vi till sist känna det andliga endast genom det
egna personliga lifvet och dess data är det tydligt att de i
vidsträckt omfattning måste använda analogien som vetenskaplig
princip3. Psykologien blir därför en oumbärlig hjälpdisciplin inom
kulturvetenskapernas system4. —

1 Wundt, a. at., S. 81 ff., Bernheim, a. st., S. 225. Bernheim särskiljer följande
moment, som dock närmast gilla inom den historiska metodikens område: "Die
Quellenkunde oder Heuristik, welche die Sammlung und Kenntnisnahme des Stoffes
begreift; die Kritik, welche sich mit der Sichtung des Stoffes und der Konstatierung
des Thatsäehlichen beschäftigt; die Auffassung ["interpretationen"], welche die
Bedeutung und den Zusammenhang der Thatsachen zu erkennen hat; die
Darstellung, welche die in ihrem Zusammenhang erkannten Thatsachen in erkenntnismässigem
Ausdruck wiedergiebt". Jfr Richert, a. st., S. 311.

2 Bernheim, a. st., S. 167. Die Gewissheit der Geschichte.

8 Bernheim, a. st’., S. 170.

4 Till frågan därom se Wundt, Logik, ii: ii, S. 27: "Das Princip der
subjektiven Beurtheilung" och Einl., S. 65; vidare Richerts motsatta åsigt, Kulturw. u. Naturw.,
S. 40. K. ansluter sig i denna punkt till Windelband, Geschichte u. Naturw., S. 23.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free