- Project Runeberg -  Kunskapslära /
460

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - C. Den s. k. rena erfarenheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

460

C.) Den s. k. rena erfarenheten.

Såsom i det föregående antydts är det i flere hänseenden
skilnad mellan erfarenhet och erfarenhet1. Den strängt omedelbara
formen är individens varseblifningserfarenhet. Denna upphöjd
liksom i en högre sfär blir den vetenskapligt hyfsade ("exakta")
iakttagelseerfarenheten. I utvidgad och specifikt kantisk bemärkelse
innehåller erfarenheten äfven en logisk ("transscendental") faktor
såsom framgår bland annat af Kants berömda inledningsord till
den vigtiga undersökning i Kritik der reinen Vernunft, som är
rubricerad "Die Analogien der Erfahrung". Det heter här:
"Erfahrung ist nur durch die Vorstellung einer nothwendigen
Verknüpfung der Wahrnehmungen möglich"2. I saklig
öfverensstämmelse med detta erfarenhetsbegrepp står den inom de empiriska
vetenskaperna rådande uppfattningen af erfarenheten såsom det
empiriska vetandet i dess fullhet och helhet, d. v. s. den logiskt,
incl. metodologiskt förarbetade iakttagelseerfarenheten eller, med ett
ord, empirien. Men härtill kommer den s. k. rena erfarenheten,
hvarvid vi — med förbigående af andra extrema empirister —
särskildt tänka på Avenarius’ erfarenhetsteori, hvilken här icke bör
alldeles förbigås3.

Till frågan om erfarenhetens olika former: Kant, ofvan a. st. Lange,
Gesch. d. Mater., II, S. 27. Liebmann, Klimax der Theor., S. 13 ff.,
67, 76. Volkelt, Erf. u. Denk, S. 51. Cohen, Kants Th. d. Erf.,
S. 72: »Erfahrung: die Verbindung speculativer Elemente mit Mathematik
und beobachtbarer Empfindung». Paulsen, Einl., S. 421 ff.
Schubert-Soldern, Gründl., S. 267. Hartmann, Grundpr. d. Erk.-theor., S. 53.
Avenarius, Der menschl. Weltbegr., S. 48. Riehl, Kritic., II: Th. 2,
S. 61 ff. Wundt, System, S. 85 ff., Einleit., S. 274. Scheler, Methode,
S. 39-40.

Med ren erfarenhet förstår Avenarius, enligt sin första
hithörande framställning4, den, som endast innehåller "was wirklich
durch den Gegenstand ["durch den Gegenstand allein"] inhaltlich
gegeben ist" och således är befriad från alla tillsatser från subjek-

1 En mängd exempel på olika "erfarenheter" meddelar Avenarius i Kritik der
reinen Erfahrung, Bd 2, S. 342—349. Se ock Liebmann, Die Klimax d. Theor., S. 65.

a K. d. r. V., 8. 168.

3 Om ren erfarenhet i BAcoN’sk bemärkelse ("mera experientia") se dennes
Nov. Organ., i. §§ 19 ff. Jfr Liebmann, Klimax d. Theorien, S. 68. Om Laas’
positivism se s. 34.

4 Philosophie als Denken der Welt gemäss dem Princip des kleinsten
Kraft-masses. Prolegomena zu einer Kritik der reinen Erfahrung, 1876, S. 27 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free