- Project Runeberg -  Kunskapslära /
465

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - C. Den s. k. rena erfarenheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

märksamheten på det vigtiga element i kunskapen, som utgör det
objektivt gifna, detta må sedan hänföra sig till ett yttre eller inre
erfarenhetsföremål. Och vi komma aldrig i något närmare och
intimare kunskapssammanhang med värkligheten än genom den
omedelbara uppfattningen af densamma. Den värklighet, som
härvid uppfattas på ett bestämdt sätt, är visserligen endast den i och
genom den motsvarande erfarenheten förnumna och förnimbara,
men just denna har, såsom i det föregående framhållits (jfr s. 260),
en vidtgående kunskaplig betydelse icke allenast såsom
utgångsgrundlag, objektiv ledning och rektifikationsnorm vid den fortgående
vetenskapliga bearbetningen, utan ock som verifikationsprincip. En
annan fråga är hvaraf den rena erfarenhetens innehåll
egentligen utgöres? Den konstitueras af vissa föreställningar, hvilka
äga sin egendomliga karaktär genom sitt förhållande till sitt
objekt. Vi återkomma härtill i det följande. Avenarius har föga
behandlat denna fortsättningsfråga, liksom han alldeles försmått
att till närmare undersökning upptaga den närliggande
invändningen att den rena erfarenhetens teori, om den fasthålles i sin
abstrakta exklusivitet, icke allenast är en ensidig lära, utan därtill
hotar att omöjliggöra allt hvad komplementär tankeutfyIlning
och tankeuppfattning af värkligheten heter. "Den rena
erfarenheten" är "det rena tänkandets" motpol. Men båda dessa
ståndpunkter representera i och för sig ohållbara halfheter. Den värkliga
kunskapen måste utgöra en deras syntes och bildar för såvidt en
kombinerad funktion, d. v. s. något mera och fullare än ett blott
"E-värde". Att inskränka den vetenskapliga värksamheten till en
rent deskriptiv analys af det, som faller inom sfären för " die
empi-riokritische Principialkoordination" —jfr s. 57 samt Der menschliche
Weltbegriff, S. 93 — vore att icke utnyttja den mänskliga
kunskapsförmågans resurser; det vore att nedbringa denna till en blott
registreringsapparat, att suspendera tänkandet, hvilket dock, som sagdt,
måste förarbeta erfarenhetsinnehållet. Det finnes med andra ord
en fullt berättigad logisk "introjektion". En sådan ärt. ex. tanken
om värklighetens lagbundna sammanhang.

Om motivet till, att Avenarius gifvit sin kunskapsteori en
realistisk och icke en idealistisk grundkaraktär, se hans strax ofvan
nämda arbete, Vorwort, S. X: "die Unfruchtbarkeit des
philosophischen theoretischen Idealismus".

Vannérus, Kunskapslära.

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free