Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVII. De transscendenta kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
naturvetenskaperna — om vi här hålla oss endast till dessa —
kunna icke, trots det afgjordt mera objektiva i hela deras syn på
tingen, härleda naturföreteelserna uteslutande ur i den omedelbara
erfarenheten gifna grunder, utan måste öfverskrida erfarenhetssfären
och vädja till transscendenta förutsättningar. Det är bland annat
själfva den objektiva analysen, resp. förarbetningen af
naturföremålen och deras förändringar, som i kraft af sin egen, så att säga
immanenta regressivitet medför ett tankens öfverskridande af det
gifna sakbeståndet.
Likväl är det en skilnad mellan empirisk och filosofisk
(metafysisk) transscendens. Såsom redan i det föregående flere gånger
framhållits är och förblir naturvetenskapernas hufvuduppgift att
förklara den yttre erfarenhetens företeelser. Man må omskrifva
denna sträfvan med hvilka uttryck som hälst1, i samma mån det
vetenskapliga intresset afser en uppfattning af företeelserna i deras
inbördes sammanhang i enlighet med principen om grund och följd,
så blir detta väsentligen ett förklaringsintresse. Äfven en "enkel"
och "ändamålsenlig" beskrifning af en naturföreteelse fyller sin
uppgift först om den möjliggör en närmare inblick i företeelsens
(empiriska) natur, men en sådan innebär just insigt, d. v. s. en
af grund- och följdsammanhang besjälad uppfattning. Och
tanken om en "hypotesfri" naturvetenskap2 är hfi]t visst imaginär redan
af den anledningen att äfven den till sist leder till en uppdelning
af den objektiva erfarenheten i ett subjektivt innehåll
(tingkvaliteterna) och ett transsubjektivt (transscendent). De empiriska
vetenskaperna äro i själfva värket föga mindre bundna vid
transscendens-kategorierna än filosofien (kunskapsläran och metafysiken).
Däraf följer dock icke att det empiriska
transscendensbegrep-pet är identiskt med det filosofiska. Tanken om transscendens
framträder inom båda dessa områden, och det är naturligt att den
så skall göra, då den mänskliga kunskapsförmågan i grunden är en
och bestämd af samma logiska lagar. Men tänkandet är å andra
sidan ej så homogent att det icke kan vara och faktiskt är bärare af
relativt skilda kunskapsintressen, mellan hvilka en öfver- och
underordning dock ytterst måste inträda. Tvänne sådana relativt motsatta
kunskapskraf äro förklarings- och sanningsintressena. Det empiriska
transscendensbegreppet är till för att tjäna det mänskliga
förklaringsintresset, det filosofiska framför allt för att tillgodose
sannings-krafvet. Att dessa om ock företeende en viss parellelism icke med
1 S. 401.
2 S. 402: Ostwald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
