- Project Runeberg -  Kunskapslära /
468

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVII. De transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468

nödvändighet sammanfalla är lätt att inse, och faktiskt förete de
empiriska hypoteserna och de metafysiska systemen ansenliga
olikheter. Man tänke exempelvis på den mekaniska naturuppfattningen
och vår svenska boströmianism. Hvilken som hälst hypotes, som
nöjaktigt förklarar en företeelse, är lika bra som en annan. Den
transscendenta sanningen däremot kan endast vara en, nämligen
den adekvata uppfattningen af den transfenomenella värkligheten.
Att denna sanning äfven skall förklara de gifna företeelserna — i
annan bemärkelse än den helt abstrakta att äfven den återför sig till
fenomenens grund — är dock visst icke a priori afgjordt. (Huru
urståndsatt är icke ock den nämda svenska metafysiken att närmare
förklara t. ex. ljusföreteelserna). Det består alltså ett tänkvärdt
motsatsförhållande mellan framhållna båda kunskapsintressen. Det
djupare är tvifvelsutan sanningsbehofvet, under det
förklaringsintresset blir det mera realiserbara. Nu kunde det visserligen hända
att vi nå all den transscendenta sanning, som öfverhufvud är oss
möjlig, genom att söka förklaringen till den gifna värklighetens
företeelser Under sådana förhållanden blefve förklaringen sanningens
organ. Någon, ja mången förklaring af ett gifvet deklarandum är
oftast möjlig. Men är därmed äfven den transscendenta sanningen
funnen? Just den omständigheten att denna fråga icke utan särskild
undersökning kan var® sig jakas eller nekas bevisar att differensen
mellan empirisk och filosofisk transscendensuppfattning icke låter
sig utan vidare utjämnas; den blir i själfva värket beståndande och
kommer att uppbära tvänne relativt skilda kunskapssystem. Och
om dessa ock hafva sina hvarandra motsvarande grundkategorier1,
så blifva de (näml. kategorierna) i hvarje fall utpräglade på
olika sätt äfven om det skulle lyckas att bringa de båda systemen i
under- och öfverordningsförhållande till hvarandra. Själfva den
transscendenta kunskapen måste under sådana förhållanden få en
mer eller mindre olika karaktär allt efter som den ses ur empirisk
eller filosofisk synpunkt.

Så mycket mera befogad blir denna relativa dualism i
grupperingen som äfven andra olikheter bestå mellan nämda
kunskapssystem. I detalj utreda vi dock icke dessa, utan erinra endast om
den visserligen flytande gränsen mellan dogmatism och kriticism i
uppfattningen, en gräns som ännu icke kan anses vara alldeles
upphäfd. (S. 400). Vidare är att framhålla att de empiriska
naturvetenskaperna i vida högre grad än den spekulativa filosofien måste vara
bundna vid vissa vetenskapliga metoder, ja så bundna att de rent

1 S. 222.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free