- Project Runeberg -  Kunskapslära /
473

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

473

hänvisa utöfver sig, och å andra icke äro uppfattliga medels någon
som hälst sinnlig varseblifning, utan äro endast af förståndet tänkbara
förutsättningar. För öfrigt involverar den empiriska
substansuppfattningen, som antydt^ icke blott ett substansbegrepp, utan på samma
gång den uppfattningen af den substantiella värkligheten, att den
är af mångfaldig och diskret natur. I begreppet substans ligger
visserligen icke omedelbart, att den substantiella värkligheten skall
konstitueras af många och diskreta substanser, men dessa båda sidor
af saken blifva vid den naturvetenskapliga analysen oupplösligt
förbundna. Med diskretionen sysselsätta vi oss emellertid icke
närmare i detta sammanhang (se därom s. 502), utan hålla oss närmast till
den grundtanken, att enligt exakt naturvetenskaplig uppfattning
— liksom enligt spekulativt empirisk — en mängd omedelbara
företeelser öfvervisar på en substantiell realitet, som antages ligga
till grund för och betinga det faktiskt gifna. Därigenom liksom
degraderas det senare till en osjälfständig och accidentell funktion,
under det nämda substantiella realitet i främsta rummet framstår
som en, åtminstone ur någon synpunkt, själfständig värklighet.

B.) Samma hufvudresultat vinnes vid den supplerande mera
spekulativa grundläggningen af substansbegreppet. Naturligtvis
framstår detta äfven vid denna som ett i eminent mening
transscendent begrepp, enär substansen icke är gifven i någon erfarenhet, utan
fastmer ligger till grund för den i erfarenheten gifna värkligheten.

Och hufvudmotivet till antagandet af en substantiell och
själfständig realitet utgöres af tanken om den gifna värkligheten
osjälfständighet.

Generaluttrycket för denna brist på själfexistens är, såsom af
det föregående till fullo torde framgå, sinnevärldens egenskap att
bilda ett sådant innehåll i medvetandet, som icke kan anses äga
själfbestånd, utan tvärtom företer en mängd tecken på relativitet
och beroende, d. v. s. osjälfständighet.

Att det faktiskt gifna inbegreppet af ting utgör ett
omedelbart förnummet datum kan icke betviflas, men lika obestridlig är
tanken, att detta inbegrepp, just i egenskap af ett omedelbart
medvetenhetsdatum, är ett i medvetandet immanent innehåll. Här
röjer sig alltså sinnevärldens relativitet först och främst däri, att
den står i relation till medvetandet. Den är ur denna synpunkt
medvetandet själft i vissa funktioner. Allt hos sinnevärlden, som
öfverhufvud kommer till aktuelt uttryck i ett visst ögonblick,
har liksom passerat genom medvetandet; på samma gång har det
bestämts af dettas allmänna grundform och i enlighet därmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free