Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
ras. Möjligen kan förhållandet tänkas så, att med den substantiella
värkligheten (resp. materien) är en urform af förändring eller, med
ett ord, en urförändring immanent förbunden, som själf icke är
orsakad och därför ej häller regressivt relativ. En dylik
ursprunglig förändring är säkerligen lika tänkbar som en ursprunglig öfver
förändring höjd realitet. Att all förändring skall hafva en orsak
är näppeligen ett giltigt påstående. Endast det skeende, som
innebär en afvikelse från en viss ordning kräfver en sådan. Därför
måste visserligen urförändringens förändring antagas hafva en
orsak, men icke urförändringen själf. Den senare är orsakslös.)1
Om substansbegreppets ursprung i förändringens faktum: Cohen (ses.
477, noten), Avenahius, Phil., S. 55: »So ist denn die Substanz nichts als
der absolut ruhende ideale Punkt, auf den die Veränderungen bezogen
werden.» Sigwart, Logik, Bd 2, S. 125 ff. Wundt, Logik I, S. 527.
Dilthey, Einl., S. 466: »der Begriff der Substanz ... ist aus den
Anforderungen des Erkennens an das, was in der Veränderlichkeit des Dinges
als ein zu Grunde liegendes Festes zu setzen sei, entstanden».
Ur såväl tingets som mångfaldens och förändringens
synpunkter låter sig alltså nödvändigheten af en substantiell värklighet
uppvisas. Då vi i det föregående framhållit själfständigheten som
substansens hufvudattribut kunna vi alltså definiera substans på
följande sätt: substans är det korrelativa begreppet om en
själfständig realitet, som ligger till grund för och betingar den
omedelbart gifna värkligheten och som tänkandet måste ponera för att
fylla ut den senares brist på själfexistens. Substansbegreppet är
vidare ett transscendent begrepp. I och för sig är begreppet
transscen-dens helt obestämdt, men kan anses vinna sin första närmare
bestämdhet genom substanskategorien. Genom den senare utbildas det
till begreppet om en själfständig, resp. genetiskt obetingad realitet.
Till substansbegreppet: Kant, K. d. r. V., S. 172. Cohen, Kants
Th. d. Erf., S. 441, Logik, S. 179 ff (äfven historik), S. 190: Substanz
= das zu Grunde Liegende, vielmehr das zu Grunde Gelegte». »Sie
bedeutet Erhaltung, und ihr höchster Werth scheint sich darin zu erfüllen»
(ibid. 200). Paulsen, Einl., S. 381, 384, 387. Laas, Id. u. Pos., Th.
3, S. 133. Substans (liksom andra kategorier) är enl. L. ett skema:
»ein Denkschema». »Das Substanzschema» (138). »Die Substanzen sind
keine transscendenten» (138). Avenarius; Phil., S. 51 ff. »Die Substanz
ist es, deren Elimination sich die Entwickelung des Weltgedankens auf
die Dauer nicht wird entziehen können» (ibid. 51). Substans innebär »das
Verhältniss des Dinges als des Beharrenden und Zugrundeliegenden, im
Gegensatz zu den Eigenschaften als des Anhängigen und Wechselnden» (54).
1 Jfr Den empiriska naturuppfattningen, s. 246, 265 samt Lotzes Grundzüge
der Metaphysik (1887), § 31; därtill Grotenfelt, Hypotesen, s. 186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
