- Project Runeberg -  Kunskapslära /
485

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

485

gån, huru substansen blifvit, som deri är, icke ens kan uppställas.
Däremot innebär enkelhet knappast a priori absolut kontinuitet.
Visserligen ligger det närmast till hands att antaga att substansen är
af en dylik kontinuitet — man ponere att den substantiella
värkligheten består af på samma gång absolut enkla och kontinuerliga
atomer —, men den behöfver näppeligen vara af en dylik absolut
kontinuerlig konstitution. Det må erinras om de Lörd KELvm’ska
virfvelatomerna Dessa äro i själfva värket af en viss diskret natur,
deras komponenter äro t. o. m. rörliga. Men denna diskretion
förhindrar icke deras bestämbarhet som i viss mening enkla
substanser. Ty de behöfva ej anses hafva uppkommit genom några
delars förening eller sammansättning och äro enligt teorien faktiskt
odelbara. De äro ursprungliga och evigt oförstörbara småsystern af
enkla komponenter, och på samma gång äro dessa system själfva
enkla i den angifna meningen, att de äro odelbara. Allt delbart
är mångfaldigt, men allt mångfaldigt är icke delbart. Allt delbart
har vidare antagligen blifvit sammansatt, men allt sammansatt har
måhända icke sammansatts, — i hvilket fall det ej företer någon
genetisk sida — utan utgör ett ursprungligt koexistenshelt, hvarvid
det består af evigt koexisterande delar. Det må emellertid förhålla
sig med dessa abstrakta möjligheter hur som hälst, hvad vi här vilja
ha fastslaget är, att enkelhet i en eller annan bemärkelse är ett
substansattribut, att enkelhet är liktydig med odelbarhet, att det enkla
dock icke behöfver vara är identiskt med absolut kontinuitet.

Om man påstår, att den substantiella värkligheten till sin
realitetsbeskaffenhet är enkel, så utesluter denna konstitution ej en viss
sammansatthet äfven i ett annat hänseende. Den substantiella
värkligheten kan såsom ett helt betraktad mycket väl innehålla (omfatta)
mångfald, nämligen så, att den är till som ett systematiskt inbegrepp
af substanser. Vi hafva dock här icke att närmare befatta oss med
problemet monistisk substantialism contra pluralistisk, men vilja
framhålla att substansens så att säga inre enkelhet i och för sig icke
förhindrar tanken om en mångfald af enkla substanser. Den
substantiella enhelheten fordrar endast, att om det existerar många
substanser, så skall en hvar af dessa vara enkel. Äfven är
virfvel-atomen icke det enda exemplet på enkelhet utan absolut kontinuitet.
Det finnes hos denna en inre mångfald förbunden till substantiell
enhet. Men ett dylikt mångfaldsbestämdt enkelelement utgör äfven
jaget enligt en mängd idealistiska filosofem. Det konstituerar en
substantiell enhet, framträdande i en obestämbart rik
funktionsmångfald. Och att denna enhet är enkel är ett antagande, som åtminstone

1 Den empiriska naturuppfattningen, s. 80.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free