Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
de utgöra i begreppets form framträdande och liksom koncentrerade
tillämpningar af tankelagarna vid den logiska bearbetning af
erfarenhetens data, hvartill dessa lagar tvinga. Sådan är alltså
deras allmänna genesis. Medvetandet förnimmer omedelbart en
mångfald af ting och egenskaper hos dessa. Det är dock icke en
blott åskådningsförmåga eller, mera omfattande,
varseblifningsför-måga, utan därjämte och i organiskt samband därmed ett enligt
bestämda logiska principer värksamt tänkande. Detta senare har
just, i egenskap af ett dylikt lagbestämdt förnimmande, vissa
intellektuella kraf, hvilka sträcka sig utöfver den blotta faktiska
varseblifningsuppfattningen. Då förståndet låter dessa blifva aktuella
tänker det, det vill här säga, det pröfvar det faktiskt gifna och dess
egenskaper, finner därvid att detta i ett eller annat hänseende leder
utöfver sig själft, konstruerar sedan en transscendent värklighet, som
utfyller den gifnas brist på själfexistens och determinerar slutligen
denna transscendenta värklighet medels sådana bestämningar, som
tankeuppfattningen kräfver. Kategorierna äro därför endast ur genetisk
synpunkt bestämbara som användningar af tankelagarna på
erfarenhetens data. I och för sig däremot äro de inga erfarenhetsbegrepp.
Erfarenheten gifver blott den ansats, tänkandet behöfver för att
skapa den motsvarande kategorien eller kategoriegenskapen. Dock
kunna kategorierna äfven ur öfverempirisk synpunkt eller i sin rena
logicitet sägas vara tillämpningar af tankelagarna, men icke på
erfarenhetens data, utan på den transscendenta realitet, till hvilken
de hänföra sig och som de i och genom sin närmare determination
successive kunskapligt uttrycka. De äro således logiska
bildningar eller konstruktioner både med hänsyn till sin allmänna existens
och närmare determination. De hafva sin anledning i erfarenheten,
men sin rot i förståndet, och bilda i sin färdiga form det logiska
korrelatet inom det transscendentas sfär till vissa bestämningar hos
den omedelbart gifna värkligheten, hvilka påkalla ett transscendent
komplement. Den mänskliga kunskapsförmågan är väsentligen
varse-blifningsförmåga pius tankeförmåga. Och den utgör i sin
aktualitet den organiska enheten af båda dessa faktorer. Ett
specialfall af denna enhetliga samvärkan är den kategoribildande
värksamhet, som å ena sidan — visserligen på gifven anledning — gör
språnget öfver i det transscendenta och å andra konstruerar de
grundformer för denna realitet, hvilkas systematiska
begreppsuttryck just blir kategorierna. Häraf inses ock att en kategori i och
för sig i dubbel bemärkelse är en abstraktion. Den är nämligen
aldrig till utan ett visst motsvarande erfarenhetsunderlag: den är
alltså ett transscendent fcorreføtfbegrepp. Men därtill bilda käte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
