- Project Runeberg -  Kunskapslära /
499

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

499

ett, nämligen den abstrakta logiska korrekthetens. Det tänkande,
som fordrar och tänker dem, kan icke bli strängt
erfarenhetsbe-stämdt, utan det blir det spekulativa, som visserligen ligger i det
erfarenhetsdeterminerades fortsättning, men icke äger någon annan
ledning än sin egen logiska formalism.

Annorlunda ställer sig saken, om man pröfvar
substanskategorien icke ur den adekvata sanningens eller metafysisk synpunkt,
utan ur den empiriska objektivitetens. Då äger den obestridlig
giltighet i samma mån den främjar den motsvarande empiriska
kunskapsutvecklingen. Nu blir det alltså icke så mycket fråga om
sanning som icke mera om brukbarhet vid det djupare inträngandet
i samt den ty åtföljande förklaringen af den yttre värklighetens
företeelser. Tänkandet kan icke genom ett maktspråk innestänga
sig inom det omedelbart gifnas sfär, utan drifves nolens volens
samt i den mån det fortgår konsekvent utöfver denna. Och de
förevarande empiriska kategorierna äro ingenting annat än systemet
af de grundtankar, som subjektet måste tänka om den transscendenta
värkligheten i dess förhållande till den omedelbart gifna. Alltså
äga kategorierna kunskaplig giltighet just i egenskap af ett
dylikt tankekomplement. Ur denna synpunkt behöfver därför ingen
specifik skepsis inmänga sig i reflektionen på kategoriernas
objektivitet, utan de äro giltiga i och med att de äro nödvändiga samt
faktiskt användas och framstå som det vetenskapliga behofvet
tjänande tankebildningar. Beträffande särskildt substansen, så
kommer dennas empiriska utilitet till expressivt uttryck i tanken
att den är naturföreteelsernas i och för deras förklaring och
intellektuella behärskande förutsatta substrat. Visserligen är det
sant att det naturvetenskapliga substansbegreppet icke brukar
uttänkas i sina yttersta spekulativa konsekvenser; man nöjer
sig i stället med ett endast till en viss grad utfördt eller
"relativt" substansbegrepp. Men obestridligen uppdyka allehanda
spekulativa frågor där naturvetenskapen släpper sitt
materiebegrepp, ty detta är just det empirisk-objektiva substansbegreppet,
och därför vidtager här den abstrakta logiska spekulationen, om
ock naturvetenskapen själf i regeln försmår detta
vidarespekule-rande. Huru som hälst: det empiriska substansbegreppet är giltigt,
i samma mån det fyller sin metodologiska bestämmelse. Men att
denna icke innebär någon en gång för alla oföränderlig
uppgift framgår bäst af det faktum att man stundom sökt att alldeles
borteliminera substansbegreppet ur naturbetraktelsen. Så Ostwald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free